Personakt Antavla

Vladimir I "den store" av Kiev

Storfurste.

Far:Swastolow (942 - 972)

Född:
Död:1015 1)

Barn med ?

Barn:
Jaroslav "den vise" av Kiev (978 - 1054)
Vartislav
Burislev

Noteringar

Vladimir var furste i Gårdarike, vilket omfattade större delen av det europeiska Ryssland i dag. Kontakterna mellan Sveariket och Gårdariket var vid denna tid många, framförallt från Gotland som hade handelscentrar Gutagård i Novgorod.

Vladimir hade tillbringat en tid i landsflykt i Sveariket innan han år 980 återvände och tog makten i Gårdarike. Det var mot sina bröder han stred.

Vladimir lät döpa sig år 988 och var liksom Olof Skötkonung nydöpt kristen. Det berättas om Vladimir att han valde mellan sina grannländers religioner, islam eller kristendom. Dryckesförbudet i islam avgjorde valet till kristendomens fördel. Som kristen fick han däremot avpollettera 4 hustrur och 800 frillor. Hans intresse för kvinnor var omtalat.
(Källa: Mats Lejdeby - Kampen om bygdemakten och Catherine Merridale -Kreml : Symbolen för makt och rikedom)

Om Kiev
Kiev, idag Ukrainas huvudstad Kyiv, kallades av nordborna Könugård. Orten hade vuxit fram som regionalt centrum långt före vikingatiden. Utgrävningsresultat har visat att Kiev, eller en föregångare till staden, existerade redan på 600-talet, och vissa rön tyder på att dess anor kan sökas flera sekler längre bakåt i tiden. Det var alltså inte nordbor som grundade staden – men när orten väl existerade bidrog de aktivt till dess blomstring. Sedan skandinaviska krigare och köpmän etablerat sig på platsen och lierat sig med lokala stormän upplevde Kiev, vars befolkningsmajoritet hela tiden var östslavisk, en storhetstid från slutet av 800-talet till 1100-talet. Staden blev residens för storfurstarna av det första ryska riket, Kievrus, dit herremän och krigare från hela Norden färdades för att söka hjälp mot fiender eller för att ta tjänst som krigare. Även efter det att härskarskiktet i Kiev övergått till att tala ett östslaviskt tungomål var kontakterna täta med härskarfamiljer i Norden. De norska 1000-talskungarna Olof Haraldsson och Harald Sigurdsson tillbringade båda några år i Kiev. Den svenske kungen Olof Skötkonung gifte bort sin dotter med landets storfurste Jaroslav.

Det förmögna överskiktet i städerna i Gårdarike (som nordborna kallade områdena i öster) kom att gå under benämningen ruser. Termen, som mycket riktigt har gett upphov till orden Ryssland och ryssar, tillhör de mest omdiskuterade i äldre europeisk historia. Enligt traditionell svensk uppfattning vittnar termen om folkets ursprung i Mellansverige, närmare bestämt i Roden (Roslagen). Ett starkt stöd för hypotesen är att det finska namnet för Sverige är Ruotsi och det estniska Rootsi. Enligt traditionell rysk uppfattning har dock ordet ”rus” ingenting med Sverige att göra utan är en rent östslavisk benämning. Oavsett vilken uppfattning som är mest korrekt står det bortom varje tvivel att nutidens språkliga och etniska skiljelinjer inte hör hemma i en debatt om 800- och 900-talen. På Könugårds tid existerade varken svenskar eller ryssar. Ruserna utgjorde en dominerande elit av krigare och handelsmän vars etniska och geografiska ursprung sannolikt var mycket olikartat. Att många ruser verkligen kom från dagens Sverige får anses vetenskapligt bevisat, liksom att det östslaviska folkinslaget blev alltmer markant ju längre tiden gick.


Källor

1)Catherine Merridale -Kreml : Symbolen för makt och rikedom