Haquin Spegel
Ärkebiskop, diktare och hovpredikant. Blev 68 år.
Haquin Spegel 1645-1714
Copyright: Engstrand 2016
Far:
Mor:
Född:
1645-06-14 Ronneby, Blekinge.
Död:
1714-04-17 Uppsala, Uppland.
Äktenskap med Anna Schultin (Olofsdotter) (1655 - 1730)
Vigsel:
1683. [1]
Barn:
Noteringar
Haquin Spegel föddes den 14 juni 1645 i Ronneby i Blekinge som son till handelsmannen Daniel Haquinsson Spegel och Margareta Fischer. Hans föräldrar var tyskar och de hade för sin religions skull blivit tvungna att flytta från Westfalen i Tyskland.
Vid sex års ålder förlorade han nästan samtidigt sina föräldrar, och var tvungen att tas omhand av släktingar. De sände honom 1658, som trettonåring, till katedralskolan i Lund, samma år som Skåne blev svenskt. Fyra år senare blev han där student. Efter studenten lämnade han Lund för att åka till Greifswald i Svenska Pommern för att där studera vid universitet. Han var också i Holland och England och studerade.
Väl hemkommen fick han anställning som lärare hos borggreven i Malmö, G. Ehrenberg, och efter fyra års vistelse där, blev han antagen som lärare till G.O. Stenbocks söner, bland annat Magnus Stenbock. Med dem besökte han universiteten i Uppsala och Lund, där han på den sistnämnda platsen blev utnämnd till filosofimagister 1671. Han prästvigdes också detta år.
År 1675 blev han utnämnd till Karl XI och änkedrottning Hedvig Eleonoras biktfader och överhovpredikant. Han blev även superintendent över prästerskapet vid den sammandragna krigshären i Skåne. 1676 var han också med som fältpräst vid slaget i Lund. Kvällen före slaget, blev han kallad till Karl XI för att "stärka och bereda" kungen inför den avgörande striden. Vid ett tillfälle under pågående slag skyndade han in bland de modfällda krigarna och eldade dem till nya ansträngningar.
Efter krigets slut blev han vald till kyrkoherde i Ronneby 1679. Efter att han vigt Karl XI och Ulrika Eleonora på Skottorps slott i maj 1680 utnämndes han till superintendent på Gotland, dit han kom på sommaren samma år. Gotland hade inte för så länge sedan tillhört Danmark, och det blev nu hans uppgift att "återvinna" gotlänningarna till Sverige. Bland präster och lärare arbetade han outtröttligt med råd och anvisningar. En stor del av hans tid arbetade han med 1686 års kyrkolag och även med den nya psalmboken och katekesen.
1685 lämnade han Gotland för att bli biskop i Skara året därpå, där en av hans första uppgifter blev att utse dugliga präster. Han nöjde sig inte enbart med det utan han såg också till att de fortsatte sina studier. Emellertid fick han också klart för sig att många av dem var så fattiga att de inte hade råd att köpa böcker, och inte heller hålla sig med tjänstefolk, så de var själva tvungna att arbeta ute på åkrarna. Begåvade men fattiga ynglingar kunde alltid räkna med hjälp ifrån honom.
1691 blev han biskop i Linköping, teologidoktor vid jubelfesten i Uppsala 1693, samt utnämndes år 1711, då 66 år gammal, slutligen till ärkebiskop och prokansler i Uppsala 1711.
Han dog tre år senare, den 17 april 1714 i Uppsala, 68 år och 10 månader gammal.
Han gifte sig 1683 med Anna Schultin (död 1730), änka efter biskop Brodinus i Visby och Västerås. Hennes far Olaus Erici Schult var bondson från Skultuna och kyrkoherde i Hedemora. Hennes mor Elisabeth Stiernman var barnbarn till ärkebiskop Nicolaus Olai Bothniensis och Bureättling. Spegels ende son Jakob dog ung. En dotter blev gift med ärkebiskop Johannes Steuchius, en annan med riksrådet greve Joachim von Düben d.ä.. Änkan och döttrarna adlades 1719, men introducerades inte.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Psalmer av Haquin Spegel.
Under sin tid på Gotland publicerade han ett antal nyskrivna och översatta psalmer i syfte att bidra till försvenskningen av ön som efter freden i Brömsebro 1645 blivit svensk. Hans epos Gudz verk och hwila 1685 berättar i sju delar på alexandriner om Guds skapelseverk.
Som psalmförfattare finns han representerad i alla hittills utgivna psalmböcker för Svenska kyrkan sedan 1695, det vill säga i 1695 års psalmbok, kallad den karolinska psalmboken av Jesper Swedberg, 1819 års psalmbok (den så kallade Wallinska), 1937 års psalmbok samt 1986 års psalmbok.
I 1695 års psalmbok är han representerad 55 gånger, främst genom sina psaltarparafraser. Hans önskan var att alla hans Psaltarpsalmer skulle vara med i psalmboken. Dessa psalmer har han skrivit, bearbetat eller översatt: (Nr 3, 13, 16, 135, 158, 172, 255, 303, 304, 313, 349, 353, 357, 360, 361, 362, 366, 367, 371, 372, 373, 378) Av dessa är 23 st parafraser över Psaltarpsalmer: (Nr 25, 28, 29, 30, 36, 41, 47, 51, 53, 62, 63, 70, 71, 72, 73, 76, 82, 90, 92, 95, 101, 103, 111.
I 1819 års psalmbok, med dess tillägg Nya psalmer 1921, finns han representerad med 30 psalmer (nr 75, 98, 110, 111, 136, 154, 157, 188, 196, 223, 228, 229, 270, 292, 298, 307, 315, 325, 396, 410, 427, 429, 430, 431, 442, 443, 460, 467, 510 och 578)
I 1986 års psalmbok finns han representerad med nio originaltexter (nr 99, 243, 327, 388, 404, 440, 447, 468 och 492) och två bearbetningar/översättningar (nr 186 och 389)