Maud Charlotte Mary Victoria av Storbritannien och Irland
Drottning i Norge 1905-1938. Blev 68 år.
Maud av Storbritannien och Irland 1869-1938. Foto daterat 1896.
Far:
Mor:
Född:
1869-11-26 England, London, Marlborough House.
Begravd:
Norge, Oslo, Akershus fästning.
Döpt:
1869-12-24 England, London, Marlborough House.
Död:
1938-11-20 England, Sandringham, Appleton House.
Äktenskap med Håkon VII (Carl) av Norge (1872 - 1957)
Vigsel:
1896-07-22 England, London, Buckingham Palace.
Barn:
Noteringar
Maud av Storbritannien (Maud Charlotte Mary Victoria), senare drottning Maud av Norge, var medlem av den brittiska kungafamiljen, sondotter till drottning Viktoria och blev senare drottning av Norge som maka till Håkon VII av Norge. Hon var den första norska drottningen sedan 1319 som inte också var drottning av Danmark eller Sverige.
Barndom och uppväxt
Hon föddes som prinsessan Maud av Wales på Marlborough House, London som dotter till prinsen av Wales (senare kung Edvard VII), äldste son till Viktoria av Storbritannien och brittisk tronföljare, och dåvarande prinsessan av Wales, Alexandra av Danmark.
Maud döptes på Marlborough House på julaftonen 1869. Hennes faddrar var kejsarinnan Maria av Ryssland och hennes blivande svärmor drottning Louise av Danmark. Hon var ett livligt barn, något som gav henne smeknamnet Harry.
Maud växte upp på egendomen Sandringham House i Norfolk och fick en relativt fri uppväxt, något som hennes farmor Viktoria ska ha ogillat. Hon deltog i nästan alla av de årliga familjebesöken i Danmark och följde ofta med modern och systrarna på kryssningar till Norge och Medelhavet. Under besöken i Danmark lärde hon känna sin blivande make, prins Carl.
Dansk prinsessa
22 juli 1896 gifte prinsessan Maud sig med sin kusin prins Carl av Danmark, i det privata kapellet i Buckingham Palace. Prins Carl var andre son till kung Fredrik av Danmark, drottning Alexandras äldre bror och prinsessan Louise av Sverige. Paret bosatte sig i Köpenhamn, men Maud led av hemlängtan i Danmark och tillbringade mycket tid på besök i Storbritannien. Brudens far, prinsen av Wales, gav henne efter några år Appleton House, beläget på Sandringham House ägor, som lantställe för sina besök i England. Där föddes parets enda barn prins Alexander (senare kung Olav av Norge) 2 juli 1903.
Prins Carl var officer i den danska flottan och han och hans familj bodde huvudsakligen i Danmark fram till 1905. I juni detta år upplöste Stortinget unionen med Sverige och röstade för att ge Carl tronen. Prins Carl accepterade och tog namnet Håkon VII och sonen fick namnet Olav. Kung Håkon och drottning Maud kröntes i Nidarosdomen i Trondheim 22 juni 1906, den sista kröningen av en skandinavisk monark.
Norsk drottning
Drottning Maud förlorade aldrig sin kärlek till Storbritannien, men anpassade sig snabbt till sitt nya hemland och sina plikter som drottning. Hon stödde välgörenhetsprojekt, särskilt de som rörde barn och djur, och gav stöd till musiker. Hon lärde sig snart att åka längdskidor och skapade en engelsk trädgård vid Kongsseteren. Drottning Mauds sista offentliga framträdande i Storbritannien var vid brorsonen George VI:s kröning i maj 1937. Hon satt i den kungliga logen i Westminster Abbey bredvid sin svägerska drottning Mary och brorsdottern Mary, grevinna av Harewood.
Mauds ställning som medlem i det brittiska kungahuset medverkade i valet av hennes man Carl som norsk monark. Hon hade en stark ställning vid hovet, men gjorde sig inte så mycket gällande offentligt. Maud skapade en roll för den nya norska monarkin som var en blandning av både folkligt och kungligt. I offentliga sammanhang använde hon sig av smycken och kostymering designad för att ge ett kungligt intryck. Hon och Håkon blev också fotograferade i norska folkdräkter och skidutrustning för att ge dem ett norskt intryck.
Själv fortsatte Maud att betrakta Storbritannien som sitt hem, men hon stödde idén att ge sonen en "norsk" uppfostran. Hon ogillade representation men utförde den pliktskyldigt. Bland hennes projekt fanns Dronningens Hjelpekomité (senare Dronning Mauds Hjelpefond), som grundades 1914. Till Barnets utstilling 1921 designade hon ett barnrumsmöblemang och hennes fotografier såldes för välgörenhetsprojekt.
Som person beskrivs hon som reserverad inför främlingar men skojfrisk och livlig bland vänner. Hon fortsatte att lida av hemlängtan i Norge, men uppskattade en del sidor av det norska livet, såsom vintersporter. Maud gav stöd åt feministen Katti Anker Møllers hem för ogifta mödrar (1906), något som betraktades som radikalt. Hon trivdes bäst i privatlivet på Bygdøy Kongsgård, på Kongsseteren och i England, som hon besökte varje år. Hennes eventuella inflytande över politiken är okänt, men hon beskrivs som viljestark.
Död
Maud avled av hjärtsvikt i London (på dagen 13 år efter sin mor, Alexandra av Danmark), sex dagar före sin 69:e födelsedag, tre dagar efter en operation. Hennes kropp sändes till Norge med HMS Royal Oak. Drottning Maud begravdes i det kungliga mausoleet vid Akershus fästning.
I en bok, som utkom 2004, av den norske historikern Tor Bomann-Larsen hävdas att far till sonen Olav, som föddes 1903, inte var dåvarande danske prinsen Carl utan Mauds livläkare, sir Francis Lakin. Men det var ingen hemlig romans bakom havandeskapet. Äktenskapet mellan den danske prinsen Carl (som sedemera blev Norges kung Håkon) och den engelska prinsessan Maud hade varit barnlöst i sex år.
Livläkaren Laking skall ha behandlat prinsessan Maud under en hemlig sjukhusvistelse i London 1902. Enligt Bomann-Larsen injicerades hon med livläkarens sperma, men han för också fram teorin att spermadonatorn var livläkarens son, Guy Francis Laking, född 1875. Enligt porträtt från 1900-talets början, som publicerats i norska tidningar, var sonen Guy Francis mycket lik kung Olav.
Bomann-Larsen hänvisar i sin forskning till en rad källor i de europeiska kungahusen och statliga arkiv. Men han drar inga slutgiltiga konklusioner av sina fynd rörande vem som egentligen var far till Olav.