Personakt Antavla

Ture Bielke (Nilsson)

Riksråd, kammarråd, överste skattmästare, ståthållare i Kalmar. Blev 51 år.

Far:Nils Bielke (Pedersson) (- 1552)
Mor:Anna Hogenskild (Clementsdotter) (1513 - 1590)

Född:1548-05-27 Åkerö, Bettna, Södermanland 1)Källan Biographiskt lexicon band 1-20 - utgivet i Uppsala 1852- anger födelseåret till 1552.
Död:1600-03-20 Linköping, (Linköpings blodbad), Östergötland 1)
Begravd:Linköping, Linköpings domkyrka, Östergötland 2)

Äktenskap med Margareta Sture (Svantesdotter) (1547 - 1617)

Vigsel:1581-10-08 Stockholm 1)

Barn:
Johan Bielke (Turesson) (1582 - 1597)
Märta Bielke (Turesdotter) (1585 - 1620)
Nils Bielke (Turesson) (- 1626)
Svante Bielke (Turesson) (- 1588)
Ture Bielke (Turesson)

Noteringar

Genom sin höga börd, sina stora själsgåvor och utmärkta bildning vann Ture Bielke tidigt ett avgjordt företräde framför de flesta av sina samtida. Redan vid tjugufem års ålder blev han utnämnd till ståthållare på Kalmar slott, därefter hovmästare hos drottning Katarina Jagellonica, riksråd 1586, översteskattmästare och kammarråd; häradshövding i Åkerbo härad och lagman i Tio härads lagsaga 1593.

1585-86 deltog han som sändebud i fredsunderhandlingarna med Ryssland och var en av de högre svenskar, som följde kung Sigismund på hans första resa till Polen 1587. När han, vid konungamötet i Reval, tillsammans med några andra i rådet, undertecknat en skrivelse, som försökte hindra Sigismunds plötsliga återkomst till Sverige, föll han i onåd hos Johan III och avsattes från sina ämbeten och förläningar, men återfick dem kort före kungens död.

Kort därefter sändes han på ett uppdrag till Polen, för att underrätta Sigismund om Uppsala mötes beslut och fordra hans bekräftelse av beslutet. I konflikten mellan hertigen och Sigismund, höll sig Ture Bielke troget till den senare och undvek konsekvent att delta i de riksdagar, som hertig Karl utlyste för att få större makt.

När han 1598 blev utsedd att, tillsammans med Gustav Banér, resa till Polen för att rättfärdiga de åtgärder, som vidtagits i Sverige under kungens frånvaro, flydde båda över till Danmark och därifrån till Sigismund. När Sigismund återkom till Sverige samma år följde de med honom. Efter Stångebroslaget blev de utlämnade till hertig Karl och ställdes inför rätta i Linköping. Vid rättegången användes deras brev till en fällande dom. Ture Bielke och hans svåger, Gustaf Banér avrättades därefter på Linköpings torg den 20 mars 1600.

Enligt sägnen skall makan Margareta efter avrättningen ha skickat en av sina trotjänare att sy tillbaka Ture Bielkes huvud på kroppen innan den sänktes i jorden. Efter en tid utverkade Margareta också att en minnesgrav i Linköpings domkyrka uppfördes över hennes make.

Ture Bielke var sedan 1581 gift med sin bror Hogenskilds svägerska, grevinnan Margareta Sture.

I likhet med de andra halshuggna rådsherrarna hade Ture Nilsson Bielke ett gods i Östergötland, Forsa, strax utanför Linköping. Sturefors (Forsa) kvarstår som ätten Bielkes familjegods än i dag.

Godset tillföll Märta Leijonhufvud, Svante Stures änka, efter en rättstvist. Ture Nilsson Bielke övertog Forsa i samband med sitt giftemål med Margareta Sture.

Margareta och de två barnen, Märta och Nils, flyttade efter avrättningen till Hörningsholm. Men redan 1603 återfick hon Tureforsa (Forsa) med förbehållet att godset inte fick nedärvas på den manliga linjen. Nu började Tureforsa kallas Stureforsa efter Margaretas flicknamn, Sture. Margareta flyttade dock inte tillbaka, utan stannade kvar på Hörningsholm till sin död 1617.

I familjen föddes sex barn, men bara två nådde vuxen ålder, Märta och Nils.


Källor

1)Gustaf Elgenstierna - Den introducerade adelns ättartavlor
  
2)Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenske män - utgivet i 23 band mellan åren 1835-1857
Ture Bielke1548-1600.
Copyright: Engstrand & Andersson 2008.