Sven (Svend) II av Danmark (Estridsen)

Den norske kungen Harald "Hårdråde" fick sitt tillnamn p g a sin hårdhet mot stormännen. Harald skickade oavbrutet norska vikingaflottor att förhärja Danmarks kuster, och Sven Estridsen, som en augustikväll 1062 angriper honom vid mynningen av Nissan utanför Hallands kust, lider själv ett förkrossande nederlag. Flera hundra vikingaskepp deltog enligt källorna i slaget utanför Halmstad. Harald Hårdråde lyckas personligen erövra Svens skepp sedan Sven själv med nöd klarat sig i land. Fred sluts i alla fall till sist på norsk-danska gränsen i Göta älv.

Sven var gift fyra gånger och hade utomäktenskapliga barn. Han hade 19 barn med olika kvinnor - fem utomäktenskapliga barn blev kungar i Danmark - utöver dessa fem söner är ytterligare tio utomäktenskapliga söner och fyra döttrar nämnda i de historiska källorna.
---------------------------------------------

År 1066 ägde två stora fältslag rum i England: slaget vid Stamford Bridge den 25 september och slaget vid Hastings den 14 oktober. I det första slaget besegrade anglosaxarna den norske kungen Harald Hårdråde. I det senare slaget led de nederlag mot normanderna under hertig Vilhelm.

Slagen föranleddes av att kung Edvard Bekännaren av England avlidit i januari 1066. Den man som lät utropa sig till kung efter Edvards död, Harold Godwinson, tvingades ta itu med först norrmännen och därefter, när dessa hejdats, hasta tvärs genom England till Hastings, där han stupade mot Vilhelm Erövraren.

Det fanns flera potentiella tronkrävare, bland annat den danske kungen Sven Estridsen, varför det lätt hade kunnat bli ännu fler drabbningar redan 1066. Sven bidade dock sin tid och anföll England vid ett senare tillfälle, när han bedömde Vilhelm Erövrarens situation som så svag att en invasion hade goda chanser att lyckas. I slutet av sommaren 1069 fick den anglosaxiska oppositionen i England kraftigt stöd av en dansk flotta, utsänd av Sven, som härjade i södra och östra England och förenade sig med de upproriska i norr.

Stora delar av regionen Northumbria gick förlorade för Vilhelm, och på många andra håll i England reste sig förbittrade anglosaxare mot främlingsväldet. I slutänden var dock normanderna överlägsna på samtliga fronter. I syfte att en gång för alla tämja Northumbria for Vilhelm fram med stor våldsamhet under ett vinterfälttåg 1069–1070, refererat till som Harrying of the North. Sven Estridsen köptes bort med en större penningsumma 1072.

Därmed gick ridån ned för de danska vikingatågen. Svens son Knut förberedde visserligen en stor invasion av England i mitten av 1080-talet, men krigståget blev aldrig av, och kungen dödades innan han hunnit förbereda en ny expedition.

För Norges del kan man dock räkna med ytterligare några kungliga krigståg med vikingaprägel. I synnerhet Harald Hårdrådes sonson Magnus Barfot framstår i källorna som en typisk vikingakung – han härjade ofta i Skottland och på Irland och stupade på sistnämnda ö.
Text: Dick Harrison Svenska Dagbladet 30 mars 2019
----------------------------------------------------------------

Slaget vid Nissan år 1062.

Hallands centrala läge mellan Sverige, Norge och Danmark. gjorde att Halmstad blev en naturlig mötes- och handelsplats, både för fredliga och krigiska ändamål. Den danske kungen Sven Estridsen och Norges kung Harald Hårdråde var bittra fiender.

På eftermiddagen den 9 augusti år 1062 fick Halmstad uppleva ett av Nordens största vikingatida sjöslag – slaget vid Nissan. Sägnen säger att krigsskådeplatsen omfattade 300 danska vikingaskepp medan den norska vikingaflottan endast bestod av 150 skepp. Som brukligt när det gällde vikingaslag började det med att vardera sidan lade sina skepp bredvid varandra och band ihop dem, så att de skapade varsin stor flytande krigsplattform. Man mot man kämpande de sedan för livet med svärd, yxor och pilbågar på denna gungande estrad. Målet var att övermanna fienden och skära loss skeppen från sina förtöjningar för att splittra slagordningen och kasta motståndarna överbord.

Det blodiga slaget fortsatte till långt in på natten och slutade mot alla odds med att det danska kungaskeppet erövrades. Danske kungen Sven Estridsen lyckades ensam fly iland där han fick hjälp av bonden Karl i Söndrum. Kvar till havs stod de segervrålande norrmännen med en ärelysten kung Harald Hårdråde i spetsen.

Sjöslag vid den här tiden lämnade väldigt få spår efter sig. Målet var ju att göra slut på fienden, inte att sänka deras skepp, så några skeppsvrak lär inte finnas. Berättelserna om slaget vid Nissan är nedtecknade långt efter de faktiska händelserna, och skrevs i mer eller mindre uttalade politiska syften. Att slaget faktiskt ägt rum är högst sannolikt men vad som egentligen hände kan vi nog aldrig bli säkra på.
-----------------------------------------------------------------

Gudhems kloster

I början av 1800-talet menade P E Lindskog att Gudhems kloster grundats ca 1052 av en kvinna vid namn Gunhild. Förhistorien till detta var att hon år 1048 hade gift sig med den skånskbördige danske kungen Svend Estridsen, son till Sven Tveskäggs dotter Estrid. Det var f.ö. troligen Svend som var en av Adam av Bremens främsta sagesmän. I en skolie i Adams verk får vi veta att man kom över de svenska bergen för att hämta den fromma drottning Gunhild.

Men väl gifta insåg kyrkan genom ärkebiskopen Adalbert i Hamburg att Svend och Gunhild båda var alldeles för nära släkt med varandra, så efter hot om bannlysning fick Gunhild år 1049 ett skiljobrev. Gunhild har menats ha varit en dotter till Anund Jakob, och maken var då hennes kusin. Men hon kan också ha varit Anunds änka, Adam skrev ju att hon var drottning.

År 1049 vandrade drottning Gunhild hem igen, till Västergötland och till Gudhem som var ett av hennes gods. På gränsen mellan Halland och Västergötland träffade hon Stenkil som var på väg till hennes förre man Svend Estridsen för att få stöd för att kunna bli kung. Med sig hade han dekanen Adalvard som av Adam av Bremen lär ha beskrivits som en "ödmjuk, gästfri och i övrigt förträfflig västgöte". Adalvard blev senare biskop i Skara.