Prinsessa i Danmark,nunna i S:ta Agnes kloster i Roskilde, älskarinna till kung Valdemar.
1284. [1]
Jutta, död 1284, dansk prinsessa, dotter till Erik Plogpenning.
Enligt Erikskrönikan hade hon ett kärleksförhållande till sin svåger, Valdemar Birgersson, kung av Sverige.
Prinsessan Jutta, som hade varit nunna i S:ta Agnes kloster i Roskilde, reste till Sverige för att besöka sin syster, Sofia. Om hennes kärleksförbindelse med Valdemar berättar Rimkrönikan på sitt enkla, okonstlade sätt:
"Den tid hon till Sverige kom
var hon ej annorlunda än som
en ängel vore från himmelrik,
så var hon stolt och ljuvelig…
Med konungen var hon då så kär,
Att han kom henne alltför när."
Valdemar tvingades företa en pilgrimsresa till Rom för att få absolution för sitt äktenskapsbrott.
Jutta födde en son och traditionen säger, att han med tiden fick en dotter, som blev anmoder till ätten Leijonhufvud. Till minne av sin danska härstamning på mödenet förde släkten ursprungligen Danmarks tre leoparder i sitt vapen, senare ersatta av tre lejonhuvuden.