Ryttmästare.
1605-09-17 Lettland (Livland), Kirkholm. [1]
Heinrich (Henrik) Wrede till Wredenhof, död 17 september 1605, Kirkholm (på lettiska: Salaspils, på tyska: Kirchholm), nära Riga i Lettland, var en svensk ryttmästare, som stupade under slaget vid Kirkholm under andra polska kriget efter att ha givit sin häst till kung Karl IX. Slaget vid Kirkholm ägde rum den 27 september, men enligt den gamla kalendern, som var den Julianska kalendern, som användes i Sverige under denna tid var det den 17 september 1605.
Wrede var son till den baltiske hovjunkaren Caspar Wrede och Könna Heinrichdotter von Kropp.
Hertig Karl försökte 1605 att erövra Riga (i dagen Lettland) från polackerna. Slaget vid Kirkholm blev en fullständig massaker för svenskarna, förlusten var större än vid Poltava drygt hundra år senare. Hertig Karls häst blev skjuten och han själv fick ett sabelhugg i skallen. Förvirrad och omtöcknad räddades han av livländaren Henrik Wrede, som hoppade av sin egen häst och gav den till kungen, som tacksamt flydde från platsen. Wrede höggs omedelbart ner av husarerna. Kvar på slagfältet låg cirka 9000 man mot cirka 100 stupade polacker.
Efteråt skummade Karl av vrede i brev till riksrådet. Han skyllde motgången på det svenska krigsfolket som inte hade hållit den trohetsed de en gång svurit honom. Wredes änka och söner belönades rikligt med pengar, gods och förläningar i Finland och Estland.
Som tack för Wredes insats, beslöt Karl IX att 1608 skänka Elimä fjärding till Wredes änka, Gertrud von Ungern, och sönerna Casper och Carl Henrik. Därigenom introducerades ätten Wrede af Elimä.
Carl Henrik Wrede blev guvernör i Åbo och 1654 blev han och brodern upphöjda till friherrar av drottning Kristina för deras faders hjältedåd.
Källor: Herman Lindqvist - Sverige - Polen och Biographiskt lexicon band 1-20 - utgivet i Uppsala 1852