Carl Gustaf Wrangel

Wrangel, Carl Gustaf, 1613–1676, militär, greve, fältmarskalk och riksråd 1646.

Wrangel, som ses om en skicklig strateg, deltog i trettioåriga kriget under Banér och Torstensson. Som flottans befälhavare segrade han 1644 i slaget vid Femern. Han hade 1646–48 överbefälet över de svenska trupperna i Tyskland och blev 1648 generalguvernör i Pommern.

Som generalguvernör och fältherre samlade han på sig väldiga rikedomar genom plundring. Han deltog också i Karl X Gustavs polska och danska krig, intog 1657 fästningen Frederiksodde, kommenderade härens högra flygel vid övergången av Lilla Bält och anförde som riksamiral flottan i Öresundsslaget 1658, där han dock inte kunde hindra holländarna från att slå sig fram till Köpenhamn.

Som medlem av Karl XI:s förmyndarregering anslöt sig Wrangel till dem som genomdrev förbundet med Frankrike 1672, och hans angrepp 1674–1675 mot Frankrikes fiende Brandenburg ledde till krig.

Med den förmögenhet Wrangel skapat sig genom krigen uppförde han Skokloster och Wrangelska palatset i Stockholm, vilka han lät inreda med slösande prakt med inköpta lyxartiklar, men även till stor del med krigsbyten. Enligt hans testamente skulle Skokloster (beläget vid Mälaren mellan Stockholm och Uppsala) utgöra "ett evigt äreminne inför eftervärlden". En samtida, den florentinska diplomaten Lorenzo Magalotti, fällde följande omdöme om Wrangel: "han är väluppfostrad, praktlysten, frikostig, ordhållig men lättretlig och mycket svag för kvinnor".

1640 gifte sig Wrangel med den tyska adelsdamen Anna Margareta von Haugwitz i ett fältläger vid Saalfeld i Tyskland. De båda fick (minst) elva barn, varav endast tre döttrar överlevde föräldrarna. Den äldsta dottern, Margareta Juliana Wrangel var gift med Nils Brahe den yngre, vilken kom att ärva Skoklosters slott efter Wrangels död.

Efter sin död 1676 låg Carl Gustaf Wrangel på lit de parade under lång tid i Stralsund.

-------------------------------------------------------------

Om ätten Wrangel:

Wrangel, adelsätt av tysk-baltiskt ursprung, känd sedan 1200-talet, rikt förgrenad i bl.a. Sverige, Tyskland och Ryssland. Namnet härrör från orten Warangale (nu Wrangelshof) i Estland. I Sverige finns grevliga och friherrliga grenar.
(Källa: Bonniers stora lexikon 2000)

Om Skoklosters slott

1654: Greve Carl Gustaf Wrangel påbörjade bygget av slottet. Arkitekt var tysken Caspar Vogel från Erfurt. Carl Gustaf Wrangel är gift med Anna Margareta von Haugwitz. Deras dotter Margareta Juliana Wrangel (gift Brahe) ärver slottet efter föräldrarnas bortgång.

1701: Slottet blir fideikommiss, vilket innebär att inga föremål på slottet får säljas eller flyttas.

1826: Magnus Brahe förvaltar och renoverar flera salar och fyller dem med antikviteter.

1930: Släkten von Essen tar över slottet. Fideikommissarie Rutger von Essen arbetar för att göra Skohalvön till ett turistmål med slottet i centrum.

1967: Slottet blir museum då staten köper Skoklosters slott inklusive med alla möbler från tre sekler.