Personakt Antavla

Carl Gustaf Wrangel

Militär, greve, fältmarskalk och riksråd 1646. Blev 62 år.

Far:Herman Wrangel (1587 - 1643)
Mor:Amalia Magdalena av Pfalz

Född:1613-12-13 Skokloster (Sko), Uppland 1)
Död:1676-06-24 Tyskland, Rügen 2)
Begravd:1680-09-21 Stockholm, Riddarholmskyrkan 2)
Begravd:Skokloster (Sko), Uppland 2)

Äktenskap med Anna Margareta von Haugwitz (1622 - 1673)

Vigsel:1640 Tyskland, Saarfeld 1)

Barn:
Hannibal Gustavus Wrangel (1641 - 1643)
Juliana Margareta Wrangel (Carlsdotter) (1642 - 1701)
Achilles Wrangel (1643 - 1648)
Augustus Gideon Wrangel (1645 - 1648)
Carl Philip Wrangel (1648 - 1668)
Eleonora Sophia Wrangel (1651 - 1687)
Charlotta Aemilia Wrangel (1652 - 1657)
Christina Wrangel (1654 - 1657)
Polydora Christiana Wrangel (1655 - 1675)
Augusta Aurora Wrangel (1658 - 1699)
Herman Wrangel (1661 - 1661)

Noteringar

Wrangel, Carl Gustaf, 1613–1676, militär, greve, fältmarskalk och riksråd 1646.

Wrangel, som ses om en skicklig strateg, deltog i trettioåriga kriget under Banér och Torstensson. Som flottans befälhavare segrade han 1644 i slaget vid Femern. Han hade 1646–48 överbefälet över de svenska trupperna i Tyskland och blev 1648 generalguvernör i Pommern.

Som generalguvernör och fältherre samlade han på sig väldiga rikedomar genom plundring. Han deltog också i Karl X Gustavs polska och danska krig, intog 1657 fästningen Frederiksodde, kommenderade härens högra flygel vid övergången av Lilla Bält och anförde som riksamiral flottan i Öresundsslaget 1658, där han dock inte kunde hindra holländarna från att slå sig fram till Köpenhamn.

Som medlem av Karl XI:s förmyndarregering anslöt sig Wrangel till dem som genomdrev förbundet med Frankrike 1672, och hans angrepp 1674–75 mot Frankrikes fiende Brandenburg ledde till krig.

Med den förmögenhet Wrangel skapat sig genom krigen uppförde han Skokloster och Wrangelska palatset i Stockholm, vilka han lät inreda med slösande prakt med inköpta lyxartiklar, men även till stor del med krigsbyten. Enligt hans testamente skulle Skokloster (beläget vid Mälaren mellan Stockholm och Uppsala) utgöra "ett evigt äreminne inför eftervärlden". En samtida, den florentinska diplomaten Lorenzo Magalotti, fällde följande omdöme om Wrangel: "han är väluppfostrad, praktlysten, frikostig, ordhållig men lättretlig och mycket svag för kvinnor".

1640 gifte sig Wrangel med den tyska adelsdamen Anna Margareta von Haugwitz i ett fältläger vid Saalfeld i Tyskland. De båda fick (minst) elva barn, varav endast tre döttrar överlevde föräldrarna. Den äldsta dottern, Margareta Juliana Wrangel var gift med Nils Brahe den yngre, vilken kom att ärva Skoklosters slott efter Wrangels död.

Efter sin död 1676 låg Carl Gustaf Wrangel på lit de parade under lång tid i Stralsund.

-------------------------------------------------------------

Om ätten Wrangel:

Wrangel, adelsätt av tysk-baltiskt ursprung, känd sedan 1200-talet, rikt förgrenad i bl.a. Sverige, Tyskland och Ryssland. Namnet härrör från orten Warangale (nu Wrangelshof) i Estland. I Sverige finns grevliga och friherrliga grenar.
(Källa: Bonniers stora lexikon 2000)


Källor

1)Svante Norrhem - Kvinnor vid maktens sida 1632-1772
  
2)Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenske män - utgivet i 23 band mellan åren 1835-1857
Carl Gustaf Wrangel 1613-1676.