Major. Blev högst 60 år.
1763. [1]
1823-05-23 Danmark, Köpenhamn. [2]
Källan Svenskt biografiskt lexikon, band 19 anger dödsåret 1828.
1786 Kristianstad.
Clas Horn (af Åminne), 1763–1828, greve, major.
Clas Fredric Horn föddes 18 maj 1763 som son till översten Fredrik Horn och Anna Margareta Plomgren.
Han började som kornett vid livregementet till häst, men gick snart in i fortifikationen istället och befordrades så snabbt där att han vid tjugo års ålder redan var major.
Tjugotre år gammal (1786) gifte han sig med Maria Vilhelmina Linnerhjelm. I Kristianstad kom han i tvist med kommendanten Gustafssköld, som rörde ett befästningsarbete, och detta gjorde att han begärde avsked 1789 vilket han också fick.
Horns far, Fredric, hyste agg mot Gustav III vilket fördes över på Clas Fredric, vilket troligen bidrog till att han blev en av deltagarna till komplotten mot kungen och hans liv. Clas var närvarande vid operamaskeraden 16 mars 1792. Efter att Gustav III blivit skjuten blev han, tillsammans med Anckarström, Ribbing och Pechlin ställd inför rätta, och under utredningen kom det fram att det var hemma hos honom i hans egendom som mordplanerna hade blivit uppgjorda. Han dömdes till att mista adelskap, liv, ära och gods, men fick sitt dödsstraff mildrat till ständig landsflykt och förlust av adelskap och medborgerliga rättigheter.
Horn åkte till Danmark där han mellan åren 1793-1800 levde under namnet Claësson. År 1800 var han dock tvungen att lämna landet då Gustav IV Adolf ställde detta som ett villkor, då han gjorde Sveriges aktiva deltagande i kriget beroende av Danmarks vänskap, och landet syntes tvivelaktigt om det lämnade skydd åt en landsflykting. Clas reste då till Lübeck, men 1804 fick han dansk medborgarskap och återvände därför til Köpenhamn 1813, och tog då också tillbaka sitt efternamn Horn. I Danmark hade han goda framgångar som författare. Hans önskan att få återvända till Sverige infriades dock aldrig, utan han dog i Köpenhamn den 23 maj 1823, fem dagar efter sin 60-årsdag, efter 31 år i landsflykt.
(Källa: Svenskt biografiskt lexikon, band 19 och Bonniers stora lexikon 2000)
Mordet på Gustav III
I januari 1792 planerades kungamordet på Clas Frederic Horns på Haga slott, dels under monarkens resa till riksdagen i Gävle, men dessa försök misslyckades. I stället bestämde sig trion för att attentatet skulle ske på någon av de återkommande maskeradbalerna på operan. I Pechlins och de konspirerande adelsmännens planer ingick dessutom att genomföra en statskupp i samband med mordet – flera regementen stod redo att backa upp dem – och att därefter reformera regeringsformen.
Den 16 mars 1792 begav sig Anckarström, Horn och Ribbing till Operan. Anckarström bar på två laddade pistoler och en hullingförsedd kniv. Alla tre var klädda i svarta kappor och vita masker. När Gustav III anlände till maskeraden var stämningen hög i teatersalongen och kontradanser pågick för fullt. Snart omringades kungen av män i svarta kappor. Förutom de tre attentatsmännen fanns ytterligare tretton av de sammansvurna adelsmännen på plats. Någon vände sig till kungen och sa på franska: ”Godafton, vackra mask.” Detta var signalen till Anckarström som sköt kungen i ryggen med den ena pistolen. Därefter kastade han sina vapen på golvet, och för att åstadkomma förvirring ropade de svartklädda att elden var lös.
Men en rådig stabsadjutant beordrade med hög röst att dörrarna skulle skulle stängas, och ganska snart anlände polismästaren Liljensparre. Han skötte sitt arbete effektivt, demaskerade gästerna och antecknade deras namn. En av vapensmederna i staden kunde identifiera Anckarströms vapen, och mördaren greps redan nästa dag. Eftersom Gustav III inte hade dött omedelbart och utgångarna spärrades, kom den planerade statskuppen av sig. Kungen levde ett par veckor till men avled den 29 mars sedan blodförgiftning och lunginflammation lade tillstött.