Diplomat i Erik XIV:s tjänst, riddare, militär.
Stockholm, Riddarholmskyrkan. [1]
1574-09-04 Stockholm, Stortorget. [2]
1564-01-26 Arboga, Västmanland. [1]
En förgrundsgestalt i kretsen kring Erik XIV var Charles de Mornay, en av de många utländska män som tidigt vann Eriks förtroende. Charles (Carl) kom i svensk tjänst 1557. Mornays världsvana och språkkunskaper kom väl till pass i de inledande försöken att vinna drottning Elisabets hand. Han var en av männen i den delegation, som sändes till England våren 1559.
Däremot kom de Mornay att misstros av kung Gustav för sitt agerande i det för kungahusets rykte så olycksaliga "Vadstenabullret" strax före jul samma år. Han kastades i fängelse av den ursinnige kung Gustav men frigavs efter en tid på Eriks enträgna förböner.
Charles var troligen utomäktenskaplig son till en baron i Normandie. I Sverige skrev Charles sig ibland som "sieur de Varennes", någon gång även som "friherre och arvinge till Varennes". Han kallades ibland friherre till "Värnäs" (Varennes) men han var inte svensk friherre. Om Charles tidigare öden i Frankrike uppges dels att han lämnat hemlandet för sin tros skull, dels att han fått sina egendomar indragna och därför blev tvungen att gå i landsflykt. Möjligen har hans väg till Sverige förmedlats av Eriks lärare och förtrogne Dionysius Beurreus, vilken i likhet med Mornay också var hugenott.
Mornays verksamhet före ankomsten till Sverige är höljd i dunkel. Men han tycks ha fått en viss militär utbildning och sedan Erik blivit kung anförtroddes han allt viktigare militära värv. Han anlitades även till diplomatiska uppdrag, inte bara till England, utan även till Polen, Danmark, Frankrike och Skottland.
Han gifte sig med högadliga Anna Trolle 1564 i Arboga och dessförinnan hade han förlänats med Kronobergs slott och kringliggande härader och fått befälet över allt krigsfolk i Småland.
1573 planerade Charles en sammansvärjning mot Johan III, men den blev avslöjad och han dömdes till döden. Hans huvud föll för skarprättarens svärd på Stortorget i Stockholm den 4 september 1574. Änkan Anna Trolle fick begråta mannens öde i 43 år, innan hon dog och begravdes i Växjö domkyrka. Dessförinnan hade hon upprättat ett frikostigt testamente till mannens och en avliden sons minne, med en alltjämnt bestående stipendiefond.
de Mornay var en fransk adelsätt från Berry, länge bosatt i departementet Oise och känd från 1200-talet. Mest bekant av släktens medlemmar är Philippe de Mornay, vanligen kallad Duplessis-Mornay (1549-1623), hugenottpolitiker, författare och diplomat. Det var hans frände Charles de Mornay, som flyttade till Sverige 1557. Dennes son, Johan de Mornay slöt den svenska ätten.
Källor: Lars-Olof Larsson - Arvet efter Gustav Vasa, Erik Petersson- Karl IX och Svenskt biografiskt lexikon.