Personakt Antavla

Torgils Knutsson

Marsk, styrde Sverige under Birger Magnussons omyndighetstid,drots.

Far:Knut
Mor:NN Sigtryggsdotter

Född:
Död:1306-02-10 Stockholm, Malmtorget 1)
Begravd:1306-05-01 Stockholm, Gråmunkeklostret (nuvarande Riddarholmskyrkan) 1)

Äktenskap med Birgitta (- ~1303)

Vigsel:

Barn:
Kristina Torgilsdotter (1297 - ~1356)
Margareta Torgilsdotter (- 1319)

Äktenskap med Hedvig von Ravensberg (~1280 - )

Vigsel:omkring 1303 Stockholm 1)

Sambo med Birgitta


Noteringar

Torgils Knutsson, också Tyrgils eller Torkel Knutsson, död 1306, marsk. Han var gift tre gånger: med okänd, med Birgitta, som var släkt med kungahuset, och tredje gången med Hedvig von Ravensberg . Osäkert om döttrarna föddes under första eller andra giftet.

Marsken Torgils Knutsson var en imposant politisk figur, kraftfull och auktoritär, en politisk ringräv och militär veteran. Hans bakgrund var relativt enkel, han var son till en adelsman på en storgård i Västergötland. I sin ungdom hade han gjort en lysande karriär i tjänst hos kung Magnus Ladulås. På 1280-talet hade han lillhört kungens följe, och förtroendeingivande och militärt begåvad hade Torgils som ung väpnare tilldragit sig kungens uppmärkimhet och gradvis skaffat sig en plats i hans inre krets. Han hade dubbats till riddare och sedan upptagits i det svenska rikets allra översta ledarskikt när kungen utnämnde honom till marsk - en svensk form av den tyska titeln marschalk, "hästsven" - överbefälhavare över alla kungens härstyrkor och rytteri. Han hade följt sin herre på en resa hösten 1290, då den 50 år gamle kung Magnus hälsa vacklade.

Torgils Knutsson ledde förmyndarregeringen för kung Birger Magnusson. Han företog två krigståg österut: 1293 erövrade han västra Karelen, där Viborgs fäste anlades, och 1300 trängde han fram till Nöteborg vid Nevas utlopp ur Ladoga.

År 1299 grundlägger svenska riddare med Torgils Knutsson i spetsen fästningen Landskrona där den lilla ån Ochta rinner ut i floden Neva. Därmed lades grunden till det som långt senare blev den ryska staden S:t Petersburg. Fästningen Landskronas öde skiftade - den intogs redan 1301 av den ryske storfursten Andrej Aleksandrovitj. 1611 uppfördes på samma plats fästningen Nyenskans för att hålla ryssarna borta från Östersjön och för att ta kontroll över handeln med Ryssland. 1656 intog ryssarna fästningen och dödade stadens innevånare och brände husen. Men redan samma år erövrade Gustaf Eriksson Horn tillbaka staden och Nyenskans återhämtade sig snabbt. 1703 intog en övermäktig rysk styrka fästningen och tsar Peter den store ger order om att den skall rivas. Fästningens stenar användes för att lägga grunden till S:t Petersburg, som grundades 1703 och blev Rysslands huvudstad.

Inrikespolitiskt hävdade Torgils Knutsson aristokratins intressen mot kyrkan. Också efter Birgers myndighetsförklaring 1298 var han landets verklige regent, och han ingrep 1304 mot hertigarna Eriks och Valdemars självständiga politik. Hertigarna flydde ur riket, men förliktes 1305 med Birger. Torgils fängslades av kungen och hans bröder samma år i Lenaborg, Västergötland och avrättades genom halshuggning den 10 februari 1306 på Malmtorget i Stockholm. Han lades skymfligen i ovigd jord.

Torgils låg där i två och en halv månad, sedan grävde man upp honom igen. För ett harmfullt missnöje spred sig i landet och folk klagade högljutt över den ovärdiga behandlingen. Efter att ha tagit emot böner om att liket måste flyttas gav kung Birger till sist efter, och den 1 maj bar franciskanermunkarna på Riddarholmen liket i procession till gråbrödraklostret medan de sjöng psalmer och hymner. I klostret begravdes han på nytt, i vigd jord, vid sidan om sin döda första hustru, Birgitta, och sin gamle herre, kung Magnus Ladulås - mannen som en gång gav honom det ärofulla uppdraget att styra riket och beskydda de tre små kungasönerna, som till slut blev hans banemän.

Torgils blev inte glömd: under de följande decennierna blev han föremål för omfattande folklig dyrkan. Vid ett senare tillfälle lades en sten på hans grav med inskriptionen "Den som vilar här blev oskyldigt dömd och halshuggen".

Torgils ägde flera borgar i Västergötland, till exempel Aranäs och Gum.
(Källa: Bo Theutenberg - Folkungar och korsriddare, Tore Skeie - Jungfrun från Norge och Bonniers stora lexikon)


Källor

1)Tore Skeie - Jungfrun från Norge