Märta Ulfsdotter

Modern Birgitta motsatte sig giftemålet, eftersom hon ogillade Sigvard Ribbing. I heliga Birgittas uppenbarelser benäms han som "rövaren", vilket säger en del om Birgittas inställning till svärsonen. Äktenskapet hängde samman med en uppgörelse, där Ulf, kung Magnus Eriksson och rikets råd var inblandade. Paret bosatte sig på Vapnö slott utanför Halmstad i Halland.

Märta blev hovmästarinna och handledare för Margareta Valdemarsdotter, då hon som drottning och maka till Håkan (Håkon) VI anlände till Norge och Akershus. Märta kom att i hög grad ansvara för Margaretas utbildning.

Märta hade en dotter, Ingegerd, som uppfostrades tillsammans med drottning Margareta Valdemarsdotter. Ingegerd blev som vuxen abbedissa i Vadstena kloster, men avsattes från ämbetet, anklagad för förfalskning, förskingring och lättfärdig vandel.

Märta var även gift med riddaren Knut Algotsson.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Om Vapnö (numera Wapnö) i Halland.

Vapnö i Halland är en unik egendom med en fascinerande historia, nära sammanvävd med de nordiska länderna.

Märta Ulfsdotter gifte sig 1337 med Sigvard Ribbing – det kända "bröllopet på Ulvåsa". Sigvard var då hövding i södra Halland. Märtas mor, heliga Birgitta motsatte sig giftemålet, eftersom hon ogillade Sigvard Ribbing och kallade honom "rövare" och ogudaktig. Men Birgittas make, Ulf, var den som bestämde giftemålet, som var en del av en politisk uppgörelse.

Sigvard var släkting med hertigen av Södra Halland, Knut Porse, som härjade tillsammans med honom i Skåne samt bedrev sjöröveri från Varberg, något som fick norrmän och engelsmän att klaga hos kungen. Efter Porses död 1330 övertog Ribbing hövdingskapet i södra Halland. Också holländarna klagade, 1335 hade Ribbing prejat koggar och tagit besättningar till fånga.

Sigvard och Märta bosatte sig på Vapnö slott utanför Halmstad i Halland och fick sonen Peter. Sonen Peter ärvde egendomen från sina föräldrar, men 1379 testamenterade Peter Ribbing, som således var barnbarn till heliga Birgitta, Vapnö utanför Halmstad till Birgittinerorden i Vadstena. Egendomen friköptes sedan 1409 och drogs in till kronan 1410 efter att dåvarande ägaren Abraham Brodersen Baard dömts att mista huvudet för brott mot "lands- och qvinnofrid". Vapnö återlämnades 1419 till Baards änka.

På 1500-talet tillhörde Vapnö norska ätten Urup och 1601 blev ägorna danska genom släkten Beck. År 1661 köpte fältmarskalken greve Gustaf Otto Stenbock Vapnö gods i Halland och han var den förste svenske ägaren av godset sedan Vadstena kloster. Sonen Magnus Stenbock tillträdde senare Vapnö och ägde det till sin död år 1717. Bevarat på Vapnö från Stenbockstiden är bland annat en svarv och ett självporträtt, där Magnus sitter till häst, som troligtvis målades i dansk fångenskap.

1741 köpte generalmajoren och landshövdingen i Kalmar län, sedermera fältmarskalken Georg Bogislaus Staël von Holsteins, en del av Vapnö. Resterande del köptes tio år senare för 28500 riksdaler. Vapnö har sedan dess varit i samma släkts ägo, nuvarande ägare är Erica Staël von Holstein.