Personakt Antavla

Eva De la Gardie

Blev 61 år.

Far:Magnus Julius De la Gardie (1668 - 1741)
Mor:Hedvig Catharina Lillie (1695 - 1745)

Född:1724-07-10 Stockholm 1)
Död:1786-05-15 Linköping, Östergötland 1)

Äktenskap med Claes d. y. Ekeblad (Claesson) (1708 - 1771)

Vigsel:1741 1)

Barn:
Hedvig Catharina Ekeblad (Claesdotter) (1746 - 1812)
Claes Julius Ekeblad

Noteringar

Eva de la Gardie hade bråttom både i livet och karriären. Bara 16 år gammal ansågs hon utbildad och färdig att giftas bort med en dubbelt så gammal greve. Sju år senare hade hon hunnit föda fyra barn och som första kvinna väljas in i Vetenskapsakademien. Hon hade nämligen kommit på hur man kunde framställa brännvin ur potatis!

Denna märkliga flicka föddes den 10 juli 1724 i Stockholm. Hon var dotter till riksrådet, överstemarskalken och greven Magnus Julius de la Gardie och hans hustru Hedvig Catharina, född Lillie. Eva var tidigt en mycket försigkommen flicka som tidigt sattes i studier av flera guvernanter. Hon läste bland annat litteratur och franska språket, men mest förbereddes hon för de praktiska sakerna i samband med hennes kommande giftemål. På 1700-talet var de adliga brudarna bara tonåriga...

Evas make blev greven och politikern Claes Ekeblad. Han hade studerat vid flera utländska universitet innan han kom in på tjänstemannabanan precis som sin far, "den äldre". Då han gifte sig med Eva 1741 satt han redan i riksdagens sekreta utskott för hattpartiet och utnämndes samma år till statsråd. Han ansågs emellertid "icke vara ett snille av första ordningen men en duglig ämbetsman". Och kritiker ansåg att hans karriär till en del grundades på faderns meriter.

Den unga bruden fick snabbt händerna fulla. För det första skulle hon svara för skötseln av det pampiga Ekebladska palatset, som låg vid dåvarande Norrmalmstorg. Där samlades ofta huvudstadens grädda till exklusiva soaréer och middagar. Där höll riksrådet sina informella politiska möten och allt skulle grevinnan planera in i minst detalj samtidigt som hon skulle hålla ordning på den stora skaran av tjänsteandar.

För det andra var hon ansvarig för husnycklarna till Mariedals och Stola herresäten. Stola låg ända borta vid Kålland nära Lidköping.

Claes Ekeblad var inte bara en lärd och fint utbildad man, han ägde också ett stort intresse för jordbruk och var en ivrig tillskyndare av nyheten att odla och använda potatis.

Paret Ekeblad fick sju barn, en son och sex döttrar.

Om potatisens väg till Sverige

Potatis hade odlats i flera tusen år i Sydamerika när spanjorerna i mitten av 1500-talet tog med sig de första knölarna till Europa. Men det skulle dröja mer än två sekler innan den blev accepterad.
I Sverige planterade Olof Rudbeck potatis i Uppsala botaniska trädgård redan 1655, men ingen var intresserad av den annat än som trädgårdskuriosa. Den potatis Jonas Alströmer började odla utanför Alingsås 1723 kom inte från Uppsala utan var utländsk. Kanske var den tysk - vid det laget hade potatis sipprat in i Sverige med hemvändande soldater i ett århundrade.

Svenska myndigheter fick upp ögonen för potatisväxten när Eva Ekeblad, född de la Gardie, visade hur pengar kunde sparas genom att göra potatismjöl, perukpuder och brännvin av potatisknölen. Sedan ett par århundraden tillbaka brändes brännvin till husbehov i landet. Det framställdes ur säd. Först användes brännvinet vid kruttillverkning, men snart blev det ett njutningsmedel. Eftersom säd ofta fick importeras, tvingades myndigheterna att då och då gå in och belägga bränningen med skatt eller till och med förbud. Brännvinet tog så mycket av säden att den inte räckte till matproduktionen. Ibland hotade svält och det var ett problem för staten.

Eva de la Gardie började tänka och experimentera med sin potatis. Hon skalade och skar och mosade och mäskade och brände henna i köket och 1746 skickade hon en vördsam skrivelse till Vetenskapsakademien - hon hade lyckats framställa brännvin ur potatis. På detta blev hon den första kvinnliga ledamoten i Kungliga Vetenskapsakademien 1748, men hon deltog emellertid aldrig personligen i Akademiens sammankomster och räknades nog mest som hedersmedlem. Det skulle ta 209 år innan nästa kvinna tog plats i Vetenskapsakademien - det skedde först 1951 med Lisa Meitner, radioaktivitets- och kärnfysiker, bördig från Österrike.

Men någon odling av potatis som livsmedel blev det inte med en gång - det dröjde till mitten av 1800-talet innan potatis slog igenom på allvar som mat och ersatte rovan, den grönsak som svenskarna ätit mest av i århundraden.

Evas uppfinning var av sådan betydelse att husbehovsbränningen kunde släppas fri redan 1749.

"Det var inte Jonas Alströmer som gjorde potatisen till en populär föda, vilket många tror, anser Ingela Martenius, etnolog. Det var istället grevinnan Eva Ekeblad de la Gardie, som upptäcke att man kunde göra brännvin av potatis. För hennes arbete valdes hon in i kungliga vetenskapsakademin, som första kvinna. Jonas Alströmer kom senare och han skrev bara ett par pamfletter om ämnet."


Källor

1)Svante Norrhem - Kvinnor vid maktens sida 1632-1772