Personakt Antavla

Axel Julius

Blev högst 4 år.

Far:Carl Julius De la Gardie (1728 - 1786)
Mor:Magdalena Christina Stenbock (1729 - 1801)

Född:1762
Död:1766 Haninge, Häringe slott, Södermanland

Noteringar

Om Häringe slott
Häringes huvudbyggnad uppfördes på 1650-talet och stod färdig 1657, men gården har äldre anor. I skogen söder om slottet finns ett gravfält från yngre järnålder och vid gårdens uppfart står en runsten, Södermanlands runinskrifter 239.

Enligt traditionen är detta platsen för den hos Snorre Sturlasson i Olav den heliges saga omtalade slaget vid Sotaskär mot vikingen Sote 1007. Rester av en husgrund nere vid Landfjärden har utpekats som Sotes borg. Av allt att döma är dock dessa ruiner mer sentida.

Det första skriftliga dokument där Häringe står omnämnt är daterat 1278, då kung Magnus Ladulås skänkte jord på Muskö mittemot Häringe till biskopsstolen i Strängnäs. Strängnäs biskopsbord innehade 1331 jord i Häringe och Anders Naglasson bytte 1362 bort jord här till Nils Turesson på Hammersta.

År 1495 överlät biskop Konrad Rogge Häringe via byte till Sten Sture den äldre. Av ett dokument i samband med jordtransaktionen 1496 framgår att Häringe då bestod av fyra bondgårdar. 1502 brändes Häringe av danske kung Hans och hans knektar som hade vägen förbi.

Efter Sten Sture ärvdes Häringe av hans hustrus brorson Åke Jöransson (Tott), sedan till dennes dotter Kristian Åkesdotter. 1534 var den sätesgård för hennes första man Peder Larsson (Hård av Häringe) och 1541-1553 för hennes andra man Johan Pedersson (Bååt).

År 1553 gjorde Gustav Vasa anspråk på Häringe som arvegods efter sin farmor, som var syster till Sten Sture. Johan Pedersson tvingas flytta till Fituna istället. Ett ägobyte skedde åter 1625 när Gustav II Adolf överlät sitt ärvda släktgods till sin fältmarskalk och anförvant Gustaf Horn. Vid övertagandet stod en uttjänt, äldre träbyggnad på den höjd där han senare lät uppföra det nuvarande slottet. När detta uppfördes 1651-1657 användes den sydvästra flygeln som tillfällig bostad. Sjöflygeln som den nu kallas var en del av det äldre, föregående huset. Gustaf Horns hustru befann sig på Häringe redan 1630 och födde där sonen Axel, som dock avled redan året därpå. Hustrun Kristina Oxenstierna lämnade Häringe våren 1631 och avseglade med sina två barn från Älvsnabben till Wolgast för att följa sin make i fält. Efter Gustaf Horns död 1657 ärvdes slottet av deras dotter Agneta.

Vid reduktionen 1681 lade Kronan beslag på Häringe, men återtogs efter processer av Agnetas son Gustaf Cruus tillsammans med Claes Fleming och Fabian Wrede. Häringe ärvdes av Agneta Horns dotterdotter Agneta Wrede 1696, av hennes dotter Hedvig Catharina Lillie 1730 och därefter av Carl Julius De la Gardie 1745. Hans vidlyftiga leverne gjorde att han kom på obestånd och blev tvungen att pantsätta Häringe till Rikets ständers bank. Egendomen inköptes 1769 av generalmajor Fabian Löwen och blev fideikommiss för den löwenska släkten.
(Källa: Wikipedia)