Riddare, riksråd ca 1320, drots, lagman i Västmanland och Dalarna.
omkring 1358. [1]
Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta), död ca 1359, var en svensk riddare, riksråd, drots, lagman i Västmanland och Dalarna samt kolonisatör i Piteå. Han var son till Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta) och Ingeborg Ulfsdotter (Ulv), samt bror till Ulf Abjörnsson. Han var gift med Bengta Abrahamsdotter som överlevde honom. Nils Abjörnsson fick såvitt känt två barn. Dottern Ingeborg, gift med Sten Turesson d.ä. (Bielke), dog någon gång mellan 1370 och 1377. Sonen Filip, gift med Ramborg Israelsdotter (Finstaätten), dog troligen långt före 1376.
Nils Abjörnsson finns tidigast omnämnd i ett dokument från 1317 i vilken han är med om att intyga en förlikning om tionden mellan biskopen i Strängnäs och stiftsborna.
Nils Abjörnsson ägde bland annat Ängsö slott i Västmanland, Salsta slott i Uppland och Godegårds gård i Östergötland, det sistnämnda från senast 1345. Han anses ha grundat Ängsö kyrka. Förutom i Västmanland, Uppland och Östergötland ägde han jord även i Gästrikland, Södermanland, Småland och Västergötland samt på Själland.
Ulf och brodern Nils blev riksråd omkring 1320, båda blev lagmän, Ulf i Tiohärad och Nils i Västmanland. Nils var dessutom kung Magnus drots på 1330-talet.
(Källa: Lars-Olof Larsson - Kalmarunionens tid)