Personakt Antavla

Maria Sophia De la Gardie (Jacobsdotter)

Grevinna, industriföretagare, överhovmästarinna hos drottning Kristina. Blev högst 69 år.

Far:Jakob De la Gardie (Pontusson) (1583 - 1652)
Mor:Ebba Brahe (Magnusdotter) (1596 - 1674)

Född:1627 1)
Död:1696 1)

Äktenskap med Gustaf Oxenstierna (Gabrielsson) (1613 - 1648)

Vigsel:1643 2)

Barn:
Gustava Johanna Oxenstierna (Gustafsdotter) (1644 - 1675)
Märta Elisabeth Oxenstierna (Gustafsdotter)

Noteringar

Maria Sophia, född de la Gardie, 1627-1694, grevinna och företagare.

Sedan maken, riksrådet Gustav Oxenstierna (1613-1648), avlidit skötte hon med kraft familjegodsen. Dessa omdanades till en kapitalistisk koncern med bl.a. flera manufakturer. Hon ärvde Tyresö efter sin man, hon köpte Krapperup i norra Skåne 1660 och startade stenkolsgruva i Skåne 1667. Koncernen blev dock illa åtgången av reduktionen.

Sverige fick kvinnor överallt och i alla samhällsklasser axla de bördor som männen lämnat efter sig nu när de marscherat ut i kriget. Många adelskvinnor varken ville eller kunde förbli ornamentala drivhusblomster på landet, utan styrde myndigt över godsens jordbruk och boskapsskötsel. En del adelsfröknar hade inte råd att vara lika fördomsfulla mot kommersiella näringar som sina ideologiskt mer rättänkande manliga släktingar, och de handlade, lånade ut pengar och startade manufakturer.

En av dessa kvinnliga storföretagare var Maria Sophia de la Gardie som såg ut som en tunn och blodlös ungmö, men som egentligen var ett mäkta driftigt fruntimmer som bedrev egen gruvdrift och bland annat ägde ett pappersmakeri, ett vantmakeri och en krutkvarn. Hon gifte aldrig om sig efter makens död.
(Källa: Peter Englund bl.a. - lästips. Gun Björkman - Maria Sophia De la Gardie : kvinna i stormaktstiden).

---------------------------------------------------------------------------------
Maria Sophia De la Gardie var Sveriges första kvinnliga storföretagare. Änka vid 21 års ålder och med två små barn, gjorde hon goda affärer runt hela Östersjön.

Tvåhundra år före Napoleon hade en svensk krigare, Jacob De la Gardie, tågat in i Moskva år 1609. Men han hade inte trupper nog för en ockupation utan fick dra sig tillbaka till det svenska Estland. Ett par år senare var det aktuellt med att lansera en svensk prins som rysk tsar och Jacob De la Gardie underströk kravet med att gå till ny attack, denna gång mot Novgorod, som Sverige sedan höll besatt i sex år.

Kungens älskarinna
Efter detta gifte sig den då 35-årige greven 1618 med den 22-åriga Ebba Brahe som Gustav II Adolf först haft en kärleksaffär med. Ebba Brahe var enda barn och arvinge till greven Magnus Brahe, nära medarbetare till Karl IX. Jacob De la Gardie hade inte fått något jättearv men visade sig vara både en militär och en ekonomisk begåvning. Genom sitt rika gifte och kungliga förläningar och donationer skaffade han sig stora egendomar i Uppland, Västmanland, Västergötland, Österbotten och
Östersjöprovinserna.
Att köpa jordbruksmark och sköta sina gods var hans största intresse. Han samarbetade också med Louis De Geer vid investeringar i bergsbruk och järnverk. I Stockholm byggde han palatset Makalös och utanför staden slottet Jakobsdal, det nuvarande Ulriksdal.

Gränslös rikedom
Jakob De la Gardies och Ebba Brahes barn kom inte bara att födas högadliga utan också med gränslös rikedom och makt. Äldste sonen Magnus Gabriel De la Gardie gjorde en fantastisk karriär under sin tid, som var det svenska stormaktsväldets höjdpunkt. Han var född 1622 i Reval, dagens Tallinn, där fadern var guvernör. Där föddes också fem år senare dottern Maria Sophia. Den begåvade och företagsamma modern blev Maria Sophias förebild och hon gifte sig som 16-åring med Gustaf Oxenstierna, som efterträdde hennes far på guvernörsposten i Reval.

Gustaf Oxenstierna var brorson till Axel Oxenstierna, Sveriges verkliga styresman efter Gustav II Adolfs död 1632 och under drottning Kristinas förmyndarregering. Efter några år återvände paret till Sverige där Gustaf avled efter endast fem års äktenskap. Maria Sophia stod ensam med två döttrar. Barnen hade ärvt sin fars enorma förmögenhet, som hon nu ställdes inför uppgiften att förvalta. Senare vid Jacob De la Gardies död ärvde Maria Sophia också delar av dennes stora egendomar.

Affärerna blomstrade
Maria Sophia De la Gardie slog sig ner på Tyresö och nu blommade hennes affärssinne ut för fullt. Därifrån ledde hon styret av sina jordbruk på båda sidor om Östersjön. Sina förvaltare och fogdar styrde hon med järnhand och intresserade sig för nya brukningsmetoder, boskapsavel och trädgårdsskötsel.

Uppmuntrad av brodern Magnus Gabriel reste Maria Sophia till Holland för att studera näringslivsfrågor. På det industriella området försökte hon sedan med lite av varje. Hon började till exempel bryta stenkol i Skåne, sälja till fyrmyndigheterna och exportera. Hon byggde också skepp, exporterade timmer och spannmål, anlade pappersbruk och tillverkade linolja.

Bäst lyckades hon med textilindustrin, som drevs med energin från Nyfors och andra vattenfall på Tyresös marker. Med hjälp av entreprenörer och yrkeskunniga anställda arbetade hon där på 1670-talet upp en storproduktion av tyg och kläde som hon kunde sälja med god vinst till armén.

Slapp manligt förmynderi
Maria Sophia De la Gardie gifte aldrig om sig. Varför vet vi inte, men tack vare det slapp hon att hamna under en ny mans förmyndarskap. Hon behöll alla storföretagets trådar i sina egna, hårda nypor. Maria Sophia var Sveriges första kvinnliga storföretagare. Att det mesta av rikedomarna av politiska och andra skäl till slut gled henne ur händerna är en annan historia. Riksdagsbeslut på 1680-talet om indragning till staten av storadelns egendom kom i hög grad att drabba syskonen De la Gardie.
(Text från Stockholms läns museum.)


Källor

1)Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenske män - utgivet i 23 band mellan åren 1835-1857
  
2)Svante Norrhem - Ebba Brahe - makt och kärlek under stormaktstiden
Maria Sophia De la Gardie (Jacobsdotter) 1627-1696, porträtt målat 1643 av Jakob Henrik Elbfas.
Copyright: Engstrand 2017