895.
Kung Harald gifte sig med den vackra sameflickan "samma kväll", som de träffats och han var "så galen av kärlek till henne att han inte brydde sig om sitt rike och allt som anstår en kung", enligt sagorna. Så gick dagarna och åren och de fick fyra söner tillsammans. Men ingenting varar för evigt och kungens lycka tog slut när Snöfrid plötsligt dog. Så satt han i tre vintrar och sörjde henne, medan folket i hans land sörjde sin förlorade kung.
Snorre påstod att Snöfrid var farmor till HaraldHårdråde, vilket i så fall skulle betyda att hela den norska kungalängden ockå har samisk bakgrund.