Henrik IV av Navarra (Bourbon)

Henrik var son till Anton av Bourbon, hertig av Vendome, och drottning Johanna III av Navarra (Jeanne d'Albret). Arvinge till en lång linje kungar av Navarra och med detta också till kung Ludvig X av Frankrike, genom hans enda dotter Jeanne. Fadern Anton härstammade på manslinjen från Kapetingerna, genom Sankt Ludvig IX:s (Helige kung Ludvig IX:s) yngste son Robert av Clermont.

Henrik IV av Navarra grundade dynastin Bourbon, som med korta avbrott styrde Frankrike fram till 1830 och vars sidogren än i dag sitter på den spanska tronen.

Trots det faktum att han var protestant och hugenotternas ledare, gifte han sig 1572 med Margareta av Valois, prinsessan Margareta av Frankrike, dotter till Henrik II av Frankrike och Katarina av Medici. Under bröllopsfesten utförde katolikerna en massaker på hugenotter, den så kallade Bartolomeinatten. Henrik räddade sitt eget liv genom att övergå till katolicismen.

Den protestantiske Henrik var på mödernet släkt med franska drottningen och kunde därför under de tumultartade krigsåren under 1580-talet till slut själv göra anspråk på den franska tronen - villkoret var att han blev :katolik vilket sägs vara det som fick honom att yttra de berömda orden: "Paris kan vara värt en mässa - Paris vaut bien une messe."

År 1576 ställde han sig dock återigen i spetsen för hugenotternas kamp. Han utsågs till tronföljare av sin svåger, Henrik III av Frankrike, när denne låg för döden. Katolikerna vägrade dock att erkänna "en kättarkung". Efter några års stridigheter övergick Henrik 1593 till katolicismen igen och kröntes 1594 till kung.

Inbördeskriget tog slut året därpå, 1594, och Henrik höll då sitt intåg i Paris. Katolicismen hade segrat, men genom ediktet i Nantes 1598 tillförsäkrades hugenotterna ändå en tryggad ställning i landet.
Under sin regeringstid stärkte Henrik kungamakten, förbättrade Frankrikes finanser genom att satsa på industri och jordbruk, byggde ut kommunikationerna i landet, samt skapade ett franskt välde vid Saint-Lawrencefloden i Kanada.

Eftersom äktenskapet med Margareta blev barnlöst, gifte Henrik om sig år 1600 med Maria av Medici.

Henrik IV mördades 14 maj 1610 av en den katolske fanatikern François Ravaillac. Hans son, den blivande Ludvig XIII, bara var då åtta år gammal. Mordet satte djupa mentala sår i gossen, som aldrig blev riktigt normal. Så länge sonen var omyndig regerade hans mor, Maria av Medici, och den mäktige kardinal Richelieu.