1379 Italien, Florens. [1]
År 1379 testamenterade Peder Ribbing, som var barnbarn till heliga Birgitta,sitt föräldrahem, egendomen Vapnö utanför Halmstad, till Birgittinerorden i Vadstena. Testamentet skrev han under en pilgrimsfärd till Jerusalem.
Peder ägde även gården Torrstorp utanför Varberg. Godset är känt redan på medeltiden, då Peder Ribbing var förste kände ägaren. På 1600-talet kom Torstorp genom förläning av drottning Kristina i släkten Wolffradts ägo. I deras händer stannade det tills Alfred Bexell, storgodsägare och egensinnig riksdagsman, 1879 förvärvade egendomen. På ägorna finns de kända "Bexells talande stenar", som ristades på 1880- och 1890-talet..
-----------------------------------------------------------------------------
Om Vapnö (numera Wapnö) i Halland.
Vapnö i Halland är en unik egendom med en fascinerande historia, nära sammanvävd med de nordiska länderna.
Märta Ulfsdotter gifte sig 1337 med Sigvard Ribbing – det kända "bröllopet på Ulvåsa". Sigvard var då hövding i södra Halland. Märtas mor, heliga Birgitta motsatte sig giftemålet, eftersom hon ogillade Sigvard Ribbing och kallade honom "rövare" och ogudaktig. Men Birgittas make, Ulf, var den som bestämde giftemålet, som var en del av en politisk uppgörelse.
Sigvard var släkting med hertigen av Södra Halland, Knut Porse, som härjade tillsammans med honom i Skåne samt bedrev sjöröveri från Varberg, något som fick norrmän och engelsmän att klaga hos kungen. Efter Porses död 1330 övertog Ribbing hövdingskapet i södra Halland. Också holländarna klagade, 1335 hade Ribbing prejat koggar och tagit besättningar till fånga.
Sigvard och Märta bosatte sig på Vapnö slott utanför Halmstad i Halland och fick sonen Peder. Sonen Peder ärvde egendomen från sina föräldrar, men 1379 testamenterade Peder Ribbing, som således var barnbarn till heliga Birgitta, Vapnö utanför Halmstad till Birgittinerorden i Vadstena. Egendomen friköptes sedan 1409 och drogs in till kronan 1410 efter att dåvarande ägaren Abraham Brodersen Baard dömts att mista huvudet för brott mot "lands- och qvinnofrid". Vapnö återlämnades 1419 till Baards änka.
På 1500-talet tillhörde Vapnö norska ätten Urup och 1601 blev ägorna danska genom släkten Beck. År 1661 köpte fältmarskalken greve Gustaf Otto Stenbock Vapnö gods i Halland och han var den förste svenske ägaren av godset sedan Vadstena kloster. Sonen Magnus Stenbock tillträdde senare Vapnö och ägde det till sin död år 1717. Bevarat på Vapnö från Stenbockstiden är bland annat en svarv och ett självporträtt, där Magnus sitter till häst, som troligtvis målades i dansk fångenskap.
1741 köpte generalmajoren och landshövdingen i Kalmar län, sedermera fältmarskalken Georg Bogislaus Staël von Holsteins, en del av Vapnö. Resterande del köptes tio år senare för 28500 riksdaler. Vapnö har sedan dess varit i samma släkts ägo.
Det nuvarnde slottet i Vapnö stod klart 1754. Samtliga byggnader är uppförda på en gammal borgholme.
(Källa: bl. a. Luca Cesarini - I den heliga Birgittas fotspår)