Personakt Antavla

Johan Skytte (Bengtsson Schrodeus)

Friherre, riksråd. Blev högst 67 år.

Far:Bengt Skräddare (Nilsson)
Mor:Anna Andersdotter

Född:1577-05 Nyköping, Södermanland
Död:1645-03-02 1)

Äktenskap med Maria Nääf (Jacobsdotter)

Vigsel:1606 2)

Barn:
Vendela Skytte (1608 - 1629)
Johan Skytte (1612 - 1636)
Bengt Skytte (1614 - 1683)
Anna Skytte
Jakob Skytte
Heldina Skytte

Noteringar

Johan Skytte, född i maj 1577, död 15 mars 1645, friherre, riksråd. Han var borgarson från Nyköping och fick studera vid universitet i Tyskland, bl. a. Marburg. Han utsågs senare till lärare åt prins Gustav II Adolf.

Hertig Karl (IX) residerade vid tiden för Johans födelse i Nyköping och han hedrade ofta föräldrarnas hem. Detta skulle förklara sonen Johans framgångar och att kostnaderna, för hans uppfostran och utbildning vida översteg familjens villkor. Johan vistades 10 år vid Europas främsta bildningsanstalter. Johans kroppsställning och anletsdrag liknade även den tilltänkte faderns.

Han hette från början Bengtsson Schrodeus, men tog sig som adlad 1604 namnet Skytte. Han blev riksråd år 1617 och år 1622 blev han så kansler för Uppsala universitet. Mest känd är han nog för att han 1622 inrättade "Skytteanska professuren" vid Uppsala universitet och skänkte medel till dess underhåll. Han gav också noggranna föreskrifter om hur professorn skulle bedriva sin undervisning.

Johan Skytte deltog även i fredsförhandlingar i Brömsebro i februari 1645. De svenska ombuden är Axel Oxenstierna, Johan Skytte, Mattias Soop och Ture Bielke. Johan Skytte dör en kort tid efter att förhandlingarna inletts och ersätts med Ture Sparre. Fredsavtalet mellan Sverige och Danmark slöts på en holme i Landabäcken i Brömsebro.

Johans hustru, Maria, ärvde Ny-Våla efter sin far Jakob. År 1643 gjorde Johan Skytte Ny-Våla till en "sätesgård" och bytte namn på gården till Stäholm. Eftersom det var hans "sätesgård" vistades han troligen där, när han inte var upptagen med höga befattningar i Stockholm. 1643 grundades även en barnaskola i Munktorp, till vilken riksänkedrottningen Hedvig Eleonora skänkte pengar. Han önskade att "vanliga barn" skulle få undervisning och startade tre skolor i Sverige. Den skytteanska lappskolan, den skytteanska skolan i Ålem i Småland och den skytteanska skolan i Stäholm.


Källor

1)Gunnar Wetterberg - Kanslern Axel Oxenstierna
  
2)Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenske män - utgivet i 23 band mellan åren 1835-1857