Personakt Antavla

Marie Thérèse Charlotte Bourbon

Prinsessa i Frankrike, hertinginna av Angoulême. Blev högst 73 år.

Far:Ludvig XVI (Louis Auguste) av Frankrike (Bourbon) (- 1793)
Mor:Marie Antoinette (Maria Antonia) Josephe Jeanne av Österrike (Habsburg) (- 1793)

Född:1778 Frankrike, Paris, Versailles 1)
Död:1851-10-18 Österrike, Château de Frohsdorf (söder om Wien) 1)

Sambo med Louis-Antoine (Ludvig XIX) av Angoulême (1775 - 1844)


Noteringar

Marie Theresia Charlotte föddes 18 december 1778 i Versailles. Till folkets stora irritation var det en flicka och inte pojke som föddes, och därmed ingen som skulle kunna ta över tronen. Marie Antoinette var dock oerhört glad över barnets kön. Då hon föddes sa drottningen några väl valda ord till henne: ”Stackars liten, du är inte vad de ville ha, men vi kommer inte att älska dig mindre. En son skulle ha tillhört staten, men du ska vara min, du ska få min odelade omsorg; du kommer att dela all min lycka och mildra mina lidanden…”.

Prinsessan växte upp och blev den söta ”Madame Royale”, som hon kallades av det enkla skälet att hon var den förstfödda och därmed det äldsta av det dåvarande kungaparets barn. Marie Antoinette såg noga till att hennes dotter inte skulle bli bortskämd eller omedveten om allt lidande över världen. Ludvig XVI däremot, gav Marie Theresia allt hon önskade sig. Av sin mor fick hon smeknamnet "Mousseline laSérrieuse".

Hon satt inspärrad i många år efter revolutionen, de sista åren i Tempeltornet i Paris tillsammans med sin bror Louis Charles, som dog där.

Efter frigivningen gifte sig Marie-Thérèse med sin kusin, hertingen av Angoulême, men äktenskapet var barnlöst. Efter makens död 1844 sökte hon ett permanent hem i Österrike och köpte Château de Frohsdorf, fem mil söder om Wien. Där dog hon den 18 oktober 1851 i lunginflammation.

Marie Theresia Charlotte var det enda av kungaparets barn som nådde vuxen ålder.


Källor

1)Deborah Cadbuty - Den försvunne prinsen (Ludvig XVII)
Marie Thérèse Charlotte Bourbon Madame Royal 1778-1851.
Copyright: Engstrand & Andersson 2008.