Sverker d y Karlsson (Unge)

Sverker d.y. Karlsson, död 1210, kung i Sverige 1196-1208, son till Karl Sverkersson.

Efter fadern, Karl Sverkerssons död 1167 på Visingsö, fördes Sverker till Danmark, där han växte upp. Han gifte sig i Danmark med den danska stormannadottern Benedikta Ebbesdotter.

Efter Knut Erikssons död erkändes Sverker 1196 som kung i Sverige. Han förde som kung en kyrkovänlig politik och utfärdade år 1200 den svenska kyrkans tidigast kända donations- och privilegiebrev till Uppsala domkyrka.

Efter att Sverker upphöjt sin nyfödde son Johan till jarl blossade fejden med den erikska ätten åter upp 1204 och året därpå segrade Sverker i ett slag vid Älgarås i Västergötland. Tre av Knuts söner dödades, men en fjärde, Erik, kom undan. Ett år senare, 1206, svängde krigslyckan igen och Sverker flydde till Danmark.

Sverker besegrades den 31 januari 1208 i slaget vid Lena (nuvarande Kungslena) av medlemmar av den Erikska ätten; när han i juli 1210 sökte återvinna kronan stupade han vid Gestilren.

Platsen Gestilren
Platsen, som länge alltså var okänd, kunde för bara några år sedan av Lars Otto Berg spåras till nuvarande Gästre by i sydvästra Uppland, alldeles nära Sparrsätra, där ett annat berömt folkungaslag stod en generation senare. Gästre, eller möjligen en del av byn, skrivs ännu på 1600-talet Gestilren, och det är knappast någon tvekan om att det här verkligen är platsen för slaget. På 1600-talet fanns här ännu en plats som kallades "Sverkers backe", och som skulle peka ut den plats där kung Sverker stupat (eller i folktron snarare kanske begravts).

Lokaliseringen har också fått stöd av flera forskare, och den har stor principiell betydelse. Därmed finns nämligen ett bevis för att maktkampen nu flyttar ifrån Västergötland och upp till Mälardalen. Om de tidigare bataljerna utkämpats mycket i gränsområdena med danskarna, så tycks nu framgent kampen ske inom landet. Det handlar uppenbart mycket om att slutgiltigt inlemma Svitjod i projektet Sverige.