Personakt Antavla

Tycho Brahe (Ottesen)

Vetenskapsman, astronom, astrolog, alkemist och diktare. Blev 54 år.

Far:Otte Brahe (1518 - 1571)
Mor:Beate Bille (Clausdotter) (1526 - 1605)

Född:1546-12-14 Knutstorp, Knutstorps slott, Skåne 1)
Död:1601-10-24 Tjeckien, Prag 1)
Begravd:Tjeckien, Prag, Tynkatedralen 1)

Äktenskap med Kirsten Barbara Jörgensdotter (- 1604)

Vigsel:1573

Barn:
Kirstine Brahe (1573 - 1576)
Magdalene Brahe (1574 - ~1620)
Claus Brahe (1577 - 1577)
Sophie Brahe (1578 - ~1655)
Elisabeth Brahe (1579 - 1613)
Cecilie (Sidsel) Brahe (1580 - 1640)
Tyge (Tycho) Brahe (1581 - 1627)
Jörgen (Georg) Brahe (1583 - 1640)

Noteringar

Tycho Brahe, som föddes i Skåne 1546, utförde under sitt liv en märklig vetenskaplig gärning. Hans astronomiska upptäckter banade väg för en ny syn på universum. På ön Ven byggde han observatoriet Uraniborg, som var Europas förnämsta observatorium. Men han blev tvungen att flytta från Ven och bosatte sig i Prag, där han dog 1601 - för mer än 400 år sedan.

Tycho Brahe föddes den 14 december 1546 på Knutstorps slott i Skåne, som vid den tiden var en dansk provins. Hans egentliga namn var Tyge, men det översattes till det latinska Tycho. Han var äldste son till Otte Brahe och Beate Bille, som tillhörde den högsta adelsklassen i Danmark, och flera av hans släktingar tjänade kungen som rådgivare eller militärer. Tycho uppfostrades av sin farbror Jörgen Brahe och hans hustru Inger Oxe på Tosterups slott. Han spenderade också mycket tid tillsammans med andra släktingar på Herrevadskloster.

Studier i Europa

Vid 13 års ålder skickades Tycho till universitetet i Köpenhamn för att studera filosofi och retorik. En solförmörkelse år 1560 väckte hans intresse för astronomi, och han började läsa böcker i ämnet och han köpte flera astronomiska instrument. Han studerade lag, humaniora och vetenskap vid universiteten i Leipzig, Wittenberg, Rostock och Basel. I Leipzig påbörjade han astronomistudier utan tillåtelse, men förläts snabbt efter att han visat framgång.

Tycho återvände till Danmark 1570. Han spenderade långa perioder på Herrevadskloster, som hans morbror Steen Bille hade som förläning. Där byggde han ett laboratorium och ägnade sig med stort intresse åt att studera kemi.

Förlorade näsan i en duell

I en duell med en annan student i Wittenberg 1566 förlorade Tycho en del av sin näsa. Resten av sitt liv bar han därför en metallbit, som täckte del felande delen av näsan.

Tycho upptäcker en supernova 1572

Den 11 november 1572 observerade Tycho en ny och mycket ljusstark stjärna i stjärnbilden Cassiopeia. Tychos mätningar visade att det verkligen var en avlägsen stjärna, och inget lokalt fenomen. Detta blev mycket uppmärksammat, eftersom stjärnvalvet ansågs vara gudomligt och perfekt, och därför borde inga förändringar uppstå där. Tycho observerade stjärnans ljusstyrka ända tills den bleknade bort året efter. Han rapporterade händelsen i sin bok "De stella nova", som gjorde honom berömd över hela Europa. Idag vet vi att Tychos "stella nova" var en döende stjärna, en supernova som spred sin materia i rymden i en våldsam explosion som orsakades av att stjärnans utbrända kärna kollapsade. De glödande gasmolnen är synliga än i dag genom kraftiga teleskop.

Tycho gifte sig med en ofrälse kvinna

Han gifte sig 1573 mot alla regler med en ofrälse kvinna, Kirstine Barbara Jörgensdatter, som tros vara dotter till prästen i Kågeröd. Efter Tychos död köpte hon ett gods i Böhmen, där hon levde sina sista år. Hon dog 1604 och blev begravd i samma grav som Tycho i Teyn-kyrkan i Prag.

Tycho och Kirstine Barbara hade 8 barn: Kirstine, Magdalene, Claus, Sophie, Elisabeth, Sidsel, Tyge och Jörgen. I vissa skrifter nämns ytterligare ett barn, en först född Otte, som skulle ha dött som spädbarn. Detta är förmodligen en sammanblandning med Tychos barnbarn Otte, son till Tyge.

Den siste av Tycho Brahes efterlevande som bar namnet Brahe var alltså sonsonen Otto Tyge, som dog 1662. Tycho Brahes släkt, den danska ätten Brahe, dog ut på svärdssidan i och med att överstelöjtnant Preben Brahe dog år 1786,. Den svenska ätten Brahe är en annan släkt. Den härstammar på mödernet från den danska och antog dess namn.

Astronomen Tycho Brahe

1574 undervisade han i astronomi vid universitetet i Köpenhamn. Han var nu övertygad om, att framsteg inom astronomin var beroende på mer exakta observationer. Efter ytterligare en resa till Tyskland, där han besökte astronomer, accepterade Tycho Brahe ett erbjudande från den danske kungen Fredrik II att grunda ett observatorium. För ändamålet valdes ön Ven, belägen i Öresund mellan Skåne och Själland, och där byggdes observatoriet Uraniborg, som blev det mest framstående observatoriet i Europa.

För att kunna mäta position och rörelse måste man kunna mäta vinklar med högsta möjliga noggrannhet. Tycho byggde sitt första instrument år 1564 efter äldre ritningar. Noggrannheten för detta instrument var dock inte bättre än en grad, vilket var alldeles för grovt för att Tycho skulle kunna utföra det han hade i tankarna. Han började bygga sina egna instrument, och visade sig vara en alldeles lysande innovatör. Dels konstruerade han stora instrument som sextanter, kvadranter och armillasfärer, och dels konstruerade han ett mycket noggrant sikte, och fann ett sätt att dela in vinkelskalan med en noggrannhet av en halv bågminut, eller 1/120 grad. Därmed var Tychos observationer cirka hundra gånger mer noggranna än tidigare observationer.

Tycho använde sina noggranna instrument för att mäta positioner och rörelser för stjärnor, planeter och kometer. På grund av de omätbart små vinkelförändringarna (parallaxerna) för stjärnorna kunde han med säkerhet bestämma att de låg mycket långt bort, mycket längre bort än planeterna. Han sammanställde en katalog med positioner för 1004 stjärnor. Det tog över 150 år innan någon lyckades förbättra noggrannheten för detta material. För planeterna, och särskilt för Mars, mätte han positioner och rörelser så noggrant att Kepler senare kunde använda dessa för att formulera de berömda tre lagarna om planeternas rörelser, där den första är att alla planeter rör sig i elliptiska banor, där solen ligger i en av brännpunkterna. Tycho kunde slutligen räkna ut att kometen från år 1577 rörde sig i en icke-cirkulär bana bortom månen, och att den korsade de andra planeternas omloppsbanor. Detta bevisade definitivt att himlakropparna inte var fästa vid någon enorm kristallsfär, utan att de rörde sig i tomma rymden.

Tycho Brahes instrument gjorde det möjligt för honom att bestämma planeternas rörelser mer exakt än vad som dittills varit möjligt. Tycho sammanställde särskilt omfattande data om planeten Mars, något som senare skulle visa sig ha stor betydelse för Johannes Kepler när han formulerade sina lagar om planeternas rörelse. Tychos data var nämligen tillräckligt exakta för att visa att Mars omloppsbana inte var en cirkel, utan en ellips.

Tycho tvingas gå i exil

Det uppstod dock meningsskiljaktigheter mellan Tycho Brahe och det danska hovet år 1597, och han tvingades lämna Danmark. Han gick i exil i Prag, och utsågs till kejserlig astronom av kejsare Rudolf II. Kejsaren gav honom slottet Benatky som bostad.

Tycho bosätter sig i Prag

Tycho tog med sig sin tryckpress och sina instrument till Prag och fortsatte med sina observationer. Han utsåg Johann Kepler till sin assistent, och Kepler kom till slottet Benatky år 1600. De hade arbetat tillsammans mindre än ett år när Tycho avled. Kepler sammanställde senare Tycho Brahes observationer, och drog vetenskapliga slutsatser.

Tychos död i Prag 1601

Tycho Brahe dog den 24 oktober 1601 av en urinblåsinfektion som han kan ha försökt bota själv med en medicin som innehöll kvicksilver. Den 13 oktober 1601 deltog Tycho Brahe i ett gästabud. Det blev mycket drucket. Det sägs att Tycho kände trängningar i urinblåsan, men att han av artighetsskäl inte ville lämna bordet. Men han blev sämre och måste bege sig hem. Snart drabbades han av feber, yrsel och tidvis medvetslöshet. I feberyran yttrade han flera gånger: "Ne frustra vixisse videar "- Måtte jag då icke ha levat förgäves. Den 24 oktober tog han farväl av sina närmaste och dog fridfullt. Han begravdes under stora högtidligheter i Teyn-kyrkan i Prag, där ett marmormonument sattes upp 1604.

Kvicksilverförgiftning
Analys av Tycho Brahes hår visade höga halter av kvicksilver. Man antog därför att han dött av förgiftning. Vid förgyllningen av instrument använde man kvicksilver. Tycho och hans assistenter måste ha inandats stora mängder kvicksilverånga både då och i samband med kemiska experiment. I många av Tychos mediciner ingick också kvicksilver. Allt detta kunde vara anledningen till att han dog menade man. Men senare analyser av hår från samtida människor, som liksom Tycho Brahe blev balsamerade, visade lika höga halter av kvicksilver. Forskarna menade att förstoring av prostatan var anledningen till Tychos död.

Ven - Tycho Brahes ö

Idag är Ven en vacker, mycket levande och turistvänlig ö. Lämningarna av Uraniborg, trädgården, Stjärneborg och Tycho Brahe-museet besöks av tusentals intresserade besökare varje år. En utbyggnad av platsen är planerad, bl.a. kommer Stjärneborg att öppnas för besökare.

Ett besök rekommenderas för alla med historiskt eller naturvetenskapligt intresse!

--------------------------------------------------------------------------------------------

Källor: Tycho Brahes officiella hemsida (Landskrona Kultur), The Galileo Project, Rice University, Houston, USA, Focus 98, Bonniers stora lexikon m.fl.

Källor till släktuppgifterna: Harald Mortensen: Tycho Brahes slaegt, Cassiopeia, TychoBrahe-sällskapets årsbok 1946. Uppgifter från Jan Pares, Prag, 1996. Danmarks Adels Aarsbog 1888.


Källor

1)Håkan Håkansson m fl - Tycho Brahe och renässansen
Tycho Brahe (Ottesen) 1546-1601, målning utförd ca 1596 av okänd konstnär.
Copyright: Engstrand & Andersson 2009