Agneta Horn (Gustavsdotter)
Blev 42 år.
Agneta Gustavsdotter Horn 1629-1672 porträtt av David Klöcker Ehrenstrahl.
Copyright: Engstrand 2008
Far:
Mor:
Född:
1629-08-18 Lettland, Riga. [1]
Begravd:
Björklinge. [2]
Död:
1672-03-18 Stockholm. [1]
Äktenskap med Lars Cruus (Jespersson) (1621 - 1656)
Förlovning:
1647-08-20 Tidö, Tidö slott, Västmanland. [3]
Redan den 20 februari förlovades Agneta och Lars i smyg i Agnetas mormoders hus i Gamla stan.
Vigsel:
1648-06 Tidö, Tidö slott, Västmanland. [4]
Barn:
Noteringar
Horn, Agneta, 1629-1672, dotter till Gustaf Horn, dotterdotter till Axel Oxenstierna. Christina Oxenstierna hade två barn med Gustaf Horn - Agneta och Axel.
Under 1600-talet var det vanligt att familjen följde fältherren i fält. Under slutskedet av Gustav II Adolfs polska krig var familjen i Kurland (nuvarande Litauen). Efter en tid i Sverige reste Christina och barnen till Tyskland för att förenas med maken Gustaf, som förflyttats dit. Efter en kort tid dog Christina av pesten i Stettin. Agneta var då bara 2 år gammal.
Barnen togs först om hand av två pigor, men enligt Agnetas memoarer misskötte de grovt sitt uppdrag. Hon och brodern blev slagna med ris "så att vi såge ut som flådda ekorrar". Barnen fick dåligt med mat och tilläts skrika nätterna igenom, då ingen av pigorna "ville stiga upp ifrån sina bussar (soldater), som de hade i sängen hos sig.."
Efter två månader ryckte släkten in och barnen placerades hos en nyligen ingift faster, Ebba Leijonhufvud. Axel dog kort tid därefter.
Agneta Horn växte upp till en självständig och viljestark kvinna. Hon lyckades mot tidens sed och faders vilja att bryta förlovningen med Erik Larsson Sparre, som släkten utsett åt henne för att gifta sig med sitt hjärtas älskade. Denne hette Lars Cruus och var regementschef för Västergötlands regemente.
Sedan de gift sig i juni 1648 bosatte de sig på hans gård Sätuna i Uppland. Av deras fem barn överlevde tre de första kritiska åren. Efter sin morfar, Axel Oxenstierna, ärvde hon hans födelsegård Fånö. Efter fadern, Gustafs död, fick Agneta utkämpa en arvstvist med sin styvmor, Sigrid Bielke, som Gustaf gift om sig med.
Sedan Lars Cruus avlidit i en febersjukdom under marschen mellan Warszava och Thorn 1655, levde Agneta som änka tills hon dog 1672, vid 42 års ålder.
Hon gjorde självbiografiska anteckningar som senare utgavs första gången 1908 som Agneta Horns leverne. De är intressanta främst som kultur- och språkhistoriskt dokument. I dagboksanteckningarna skildrar hon sin svåra barndom och livet som vuxen i krigets skugga.
(Lästips: Agneta Horn: - Levene (senaste utgåvan1961) och Peter Englund - Den oövervinnerlige s. 317 ff samt Karin Milles biografi, baserad på dagböckerna: Agneta Horn-ett liv i trettioåriga krigets skugga, Norstedts förlag 2015)