Storhertig i Luxemburg 1964-2000. Blev 98 år.
Jean I Benoît Guillaume Robert Antoine Louis Marie Adolphe Marcus d' Aviano av Luxemburg 1921-
Copyright: Engstrand 2007.
1921-01-05 Luxemburg, Bergs slott, Colmar-Berg.
2019-04-23 Luxemburg.
2019-05-04 Luxemburg, Notre-Damekatedralen.
1953-04-09 Luxemburg. [1]
Jean föddes i Colmar-Berg som den förste pojken som fötts i huset Luxemburg efter dynastins grundande. Han var son till storhertiginnan Charlotte och Felix av Bourbon-Parma, prins av Luxemburg.
Under andra världskriget ockuperades Luxemburg av tyska trupper och den storhertigliga familjen flydde till Lissabon. USA:s president Franklin D. Roosevelt erbjöd familjen en fristad i USA och Jean kom så småningom att studerad statskunskap vid universitetet i Québec i Kanada, samtidigt som han reste runt i Nord- och Sydamerika för att samla in pengar till den luxemburgska krigskassan. 1942 anmälde Jean sig som frivillig i brittiska armén och blev med tiden löjtnant i de allierade trupperna.
Efter kriget engagerade sig Jean bland annat i scoutrörelsen och blev ordförande i Luxemburgs scoutförbund. Han var även medlem i Internationella olympiska kommittén.
Efter sin mors abdikation besteg Jean – som Jean I – den 12 november 1964 den luxemburgska tronen, vilken han innehade till den 7 oktober 2000, då han abdikerade till förmån för sin son, storhertig Henri. Storhertigen var halvbrylling till Carl XVI Gustafs far (genom Vilhelm I av Nassau).
Jean gifte sig den 9 april 1953 med Josephine Charlotte av Belgien, storhertiginna av Luxemburg (1927–2005), dotter till Leopold III av Belgien och Astrid av Sverige.