Svensk-dansk storman, rikshovmästare, lagman i Tiohärad.
Danmark, Demstrup. [1]
omkring 1477. [2]
1446-09-29 Sånga, Svartsjö slott, Uppland. [2]
Erik Eriksson, svensk-dansk storman, svensk rikshovmästare, född i Demstrup, Danmark, död 1477. Han var son till lagmannen Erik Nielsen och måg till Karl Knutsson Bonde och är anfader för den svenska grenen av huset Gyllenstierna (danska Gyldenstjerne).
Erik övertog 1446 sin svärfars pantlän Öland med Borgholms slott. Överlämnades till danskarna 1456 och bortfördes i fångenskap. Han var ofta anlitad som sändebud vid fredsförhandlingar både före och efter fångenskapen.
(Källa: Elgenstierna och Dick Harrison: Karl Knutsson)
Om släkten Gyllenstierna
Släkten Gyldenstierne kom ursprungligen från Danmark, där släkten är känd sedan 1360-talet, då Erik Nilsson (Gyldenstierne) var marsk och därmed hade högsta befälet över landstyrkorna. Till Sverige kom släkten först ungefär hundra år senare med Erik Eriksson (Gyllenstierna). Han valde att bosätta sig i Sverige efter sitt giftermål med en av Karl Knutssons (Bonde) döttrar, Kristina.
Erik Eriksson blev far till Nils Eriksson som skrev sig till gården Fågelvik i norra Småland, vilken kom att bli en av släkten Gyllenstiernas stamgårdar. Nils Erikssons yngre bror Erik Eriksson blev far till Jöran Eriksson, som äirvde gården Fågelvik. Jöran Eriksson användes mest för diplomatiska uppdrag, bland annat till Moskva och Köpenhamn, och däremellan satt han i långa tider som ståthållare på Vadstena slott.