Personakt

Helena (Mö, Maer) Blot-Sven

Blev ca 50 år.

Född:omkring 1050.
Död:omkring 1100.

Barn med Inge d ä >> Stenkilsson (1055? - 1110)

Barn:
Katarina >> Ingesdotter (1100? - 1170?)
Ragnvald Ingesson (Knaphövde) (- 1126?)
Margareta Fredkulla (Ingesdotter) (- 1135?)
Kristina Ingesdotter (- 1122?)

Noteringar

Helena var syster till Blot-Sven, den siste hedniske kungen. Hon var Sankta Helena av Skövde (Elin)
(Källa: Gustaf Elgenstierna - Den introducerade adelns ättartavlor).

En källa ger henne namnet Helena Torkelsdotter.

Om brodern Blot-Sven

Blot-Sven, död cirka 1087, var enligt en kungalängd från 1200-talet kung över svearna omkring mitten av 1080-talet. "Blot-Sven" kan möjligen snarare än ett personnamn med epitet ha varit en beskrivning: 'sven som blotade'.

Enligt Hervararsagans kungalängd var han bror till Inge den äldres hustru, Maer (som dock inte behöver vara ett personnamn utan avser en mö, eller i detta fall en kvinnlig släkting), och sålunda Inges svåger. År 1084 var Inge kung och drivande i kristnandet och ville avskaffa riksblotet som hölls hos svearna. Svearna var övervägande kristna, vilket runstenarna visar, men starkt skeptiska till att låta kristendomen få ersätta riksblotet där det var gammal tradition att kungen skulle blota på tinget, vilket Inge vägrade. Tinget i Gamla Uppsala gav honom då ett ultimatum: blota eller avsäg dig kronan.

Enligt traditionen steg då hans svåger Sven fram, och sade sig vara beredd att "uppehålla bloten" om han fick bli kung, vilket tinget accepterade. Han kallades då för Blot-Sven.

Cirka 1087, vilket skulle vara tre år efter Inges avsättande, återkom denne från Västergötland, där han enligt somliga fortsatte att regera, till Uppsala med en ringa härstyrka och tände där eld på Blot-Svens residens. När han försökte fly skall Inge då ha dräpt honom.

Enligt en teori av forskaren Adolf Schück ska han ha varit samma person som kung Håkan Röde.

En hög (RAÄ Tillinge 33:3) på östra sidan av Sagån vid Östanbro (mellan Enköping och Västerås) har pekats ut som Blot-Svens.

Kristnandet av Sverige

Adams av Bremen beskrivning av det stora templet i Uppsala har under 1900-talet avfärdats som en skröna och ett stycke kristen skräckpropaganda Men under år 2013 har sensationella arkeologiska fynd stärkt uppgifterna om Uppsala som kultcentrum. Hundratals väldiga stolphål, närmare en halv meter breda, har blottlagts längs vad som antas vara en kilometerlång processionsväg. Ett starkt symboliskt ögonblick i kristnandet av svearnas rike markerades av att Uppsala tempel brändes ner. Samtidigt höggs också de träd ner där blodsoffren hängts upp. På samma plats uppfördes sedan en kyrka.

Enligt Adam av Bremen skedde detta i slutet av 1000-talet under ledning av den kristne kungen Inge den äldre och hans drottning Helena. Kungaparet verkade för en fredlig samexistens i Norden och ordnade ett möte i Kungahälla (Bohuslän) mellan Sverige och Norge. Som sigill på överenskommelsen ingick deras dotter Margareta äktenskap med den norske kungen Magnus Barfot.
Margareta Fredkulla gick i sina föräldrars fotspår, därav tillnamnet som betyder ''fredsflicka'', kanske en översättning av engelskans "peace weaver". Efter den norske kungens död gifte sig Margareta Fredkulla med den danske kungen Niels. I praktiken var det hon som styrde Danmark.
(Källa: Margareta Skantze: Drottning Margaretas historia)

----------------------------------------------------------------------------------

Gudhems kloster

I början av 1800-talet menade P E Lindskog att Gudhems kloster grundats ca 1052 av en kvinna vid namn Gunhild. Förhistorien till detta var att hon år 1048 hade gift sig med den skånskbördige danske kungen Svend Estridsen, son till Sven Tveskäggs dotter Estrid. Det var f.ö. troligen Svend som var en av Adam av Bremens främsta sagesmän. I en skolie i Adams verk får vi vet att man kom över de svenska bergen för att hämta den fromma drottning Gunhild.

Men väl gifta insåg kyrkan genom ärkebiskopen Adalbert i Hamburg att Svend och Gunhild båda var alldeles för nära släkt med varandra, så efter hot om bannlysning fick Gunhild år 1049 ett skiljobrev. Gunhild har menats ha varit en dotter till Anund Jakob, och maken var då hennes kusin. Men hon kan också ha varit Anunds änka, Adam skrev ju att hon var drottning.

År 1049 vandrade drottning Gunhild hem igen, till Västergötland och till Gudhem som var ett av hennes gods. På gränsen mellan Halland och Västergötland träffade hon Stenkil som var på väg till hennes förre man Svend Estridsen för att få stöd för att kunna bli kung. Med sig hade han dekanen Adalvard som av Adam av Bremen lär ha beskrivits som en "ödmjuk, gästfri och i övrigt förträfflig västgöte". Adalvard blev senare biskop i Skara.


Personhistoria

ÅrtalÅlderHändelse
1050? Födelse omkring 1050
1055? Partnern Inge d ä >> Stenkilsson föds omkring 1055 [1]
1100? Dottern Katarina >> Ingesdotter föds omkring 1100
1100? Död omkring 1100

Källor

[1]Gustaf Elgenstierna - Den introducerade adelns ättartavlor