omkring 1104 Israel, Jerusalem.
Erik Ejegod var gift med en stormannadotter, Bodil. Hennes brorson Asser blev Nordens förste ärkebiskop i Lund 1104. Året dessförrinnan hade Erik och drottning Bodil med sonen Erik gett sig iväg på en ny pilgrimsresa. Deras son Harald Kesja hade tillsammans med Asser satts att styra riket.
De kungliga resenärerna kom till Konstantinopel och fortsatte sedan till Cypern, där avled Erik Ejegod 1103. Drottning Bodil forsatte till Jerusalem; traditionen berättar att hon insjuknade där och slutade sina dagar på Oljeberget. Hon begravdes i en kyrka i Josaphatdalen. Sonen Erik återvände med sin följeslagare till Danmark.
Saxo Grammaticus skildrar Erik som en man, som till kropp och ande var en stor man, men skriver också kritiskt om kungen, som beskylls för att vara konstant otrogen mot sin fagra drottning Bodil, en tapper kvinna som var begåvad med en ängels tålamod.