Ellen Karolina Sofia Key
Författare, pedagog och kvinnosaksideolog. Blev 76 år.
Ellen Karolina Sofia Key 1849-1926, foto 1885 Apelgren Stockholm.
Copyright: Engstrand 2021
Far:
Mor:
Född:
1849-12-11 Gladhammar, Västervik.
Begravd:
Örebro, Närke.
Ellen Keys begravning var i Örebro, hennes grav finns i Västervik.
Död:
1926-04-25 Omberg, hemmet Strand vid Vättern.
Noteringar
Ellen Karolina Sofia Key, född 11 december 1849 i Gladhammars socken utanför Västervik, död 25 april 1926 i hemmet Strand på sydsluttningen av Omberg vid Vättern, var en svensk författare, pedagog och kvinnosaksideolog.
Ellen Key föddes i Gladhammars socken utanför Västervik, och var dotter till riksdagspolitikern Emil Key (1822–92) och grevinnan Sofia Ottiliana Posse (1824–1884) på Sundholms herrgård i södra Tjust. Modern var kusin till statsminister Arvid Posse. Ellen Key fick undervisning i hemmet av guvernanter innan hon började på konfirmationsundervisning hos systrarna Åhlin och på Rossanderska flickskolan i Stockholm. I övrigt var Ellen Key autodidakt, och hämtade sin bildning bl a genom att fördjupa sig i föräldrarnas stora herrgårdsbibliotek.
Redan i unga år blev hon sin fars sekreterare och fick under vinterhalvårets riksdagssessioner agera värdinna vid faderns möten med politiker och kulturpersonligheter i våningen i Stockholm. Den svenska släkten Key härstammar enligt sägen från James MacKay som kom till Sverige från Skottland under det 30-åriga kriget.
På 1870-talet bildade Ellen Key en söndagsskola i sin hembygd för traktens barn. Sedan Sundsholms gård gått familjen ur ägorna på grund av faderns konkurs försörjde Ellen Key sig som lärarinna på Anna Whitlocks skola, som hon varit med och startat. Samtidigt höll hon föreläsningar på Stockholms arbetarinstitut och andra sammanhang i framför allt litteratur och historia. Hon blev nationellt uppmärksammad som opinionsbildare när hon 1889 föreläste om yttrande- och tryckfriheten på studentföreningen Verdandi.
Ellen Key är känd som författare och pedagog. Som författare har hon utgivit bland annat en biografi över sin far, flera feministiska artiklar, böcker om folkbildning, arbetarrörelsen och samtidspolitiska pamfletter, och författaranalyser. Det verk som blivit mest omtalat är Barnets århundrade (1900) som översatts till 26 språk och handlade om Keys synpunkter på skola och uppfostran, Skönhet för alla (1899), som är hennes estetiska manifest, sammanfattningen av hennes livsfilosofi i Lifslinjer I-III (1903–1906) samt Missbrukad kvinnokraft (1896) där hon från ett särartsfeministiskt perspektiv vände sig mot vad hon såg som kvinnorörelsens överdrifter.